Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kvinnor går om män inom högre utbildning

Foto av två kvinnor
Foto: Peter Berglund/iStock

Allt fler unga kvinnor väljer att studera vidare, både i Sverige och internationellt. En intressant trend som vi bad Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia och ekonomisk demografi att kommentera på.

Allt fler unga kvinnor väljer att studera vidare, både i Sverige och internationellt. En intressant trend som vi bad Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia att kommentera på.

Män har historiskt sett utbildat sig i större utsträckning än kvinnor. Under de senaste decennierna har antalet unga kvinnor som väljer att gå vidare till högre studier dock ökat, både i Sverige och internationellt. Kvinnor har som högskolenybörjare gått om männen i antal och sannolikheten att uppnå en högre utbildning är idag högre för kvinnor än för män. I Sverige började denna utveckling redan i slutet av 1970-talet och sedan dess har trenden bara fortsatt. 

Maria Stanfors, vid Centrum för ekonomisk demografi vid Ekonomihögskolan, forskar bland annat om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och samband mellan position på arbetsmarknaden och familj. I en ny studie (publicerad som ett IZA Working Paper i november 2024) undersöker hon tillsammans med Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, konsekvenserna av det omvända könsgapet avseende utbildning vilket är ett fenomen som inte har studerats i särskilt stor utsträckning men som uppmärksammas allt mer internationellt. Varför tror hon att allt fler kvinnor än män väljer att studera vidare på högskolenivå i Sverige idag? 

– Detta är ett fenomen som bygger på en längre historisk process. Under lång tid hade inte kvinnor samma möjlighet och tillgång till högre utbildning som män, men i och med högskolereformen 1977 gick kvinnor  om männen inom högre utbildning då typiska kvinnodominerade eftergymnasiala utbildningar till bland annat lärare och sjuksköterska överfördes till högskolan. Sedan dess har trenden fortsatt och idag dominerar antalet kvinnor som påbörjar högre utbildning, fast nu till högre prestigeutbildningar som jurist och läkare. Undantaget är teknikutbildningar som feminiseras långsamt.

Om fenomenet fortsätter, vilka effekter kan detta få i framtiden?

– Ökningen vi sett hitintills kan inte fortsätta i samma takt på lång sikt men att detta är en del av en lång förändringsprocess som ökar jämställdheten kan vi vara ganska säkra på. En effekt är att kvinnor kan och vågar ta för sig mer på arbetsmarknaden. Kvinnor kommer att fortsätta röra sig alltmer in i manliga domäner och in i prestigeyrken. Vi ser också sedan tidigare att generation efter generation lär sig av varandra, i det här fallet kommer kvinnor att fortsätta söka sig till högre utbildning eftersom andra kvinnor har gjort det förut. Kvinnorna vet att de kan och klarar av det och har också mycket att vinna på det genom intressanta yrken, högre lön och status.