Om Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomisk-historiska institutionen i Lund bildades 1949. Det senaste årtiondet har institutionen växt kraftigt och är som självständig ekonomisk-historisk institution den största i världen. Framgångssagan bygger på relevans i forskning och undervisning och en inkluderande, dynamisk och internationell forskning- och lärandemiljö.

Institutionens anställda

Institutionens anställda, dvs lärare, postdoktorer, forskare, teknisk-administrativ personal och doktorander, uppgår till cirka 100 personer. På forskarutbildningen finns ett trettiotal doktorander och 5–10 disputerar varje år. Institutionens ekonomiska omslutning är 2021 drygt 75 miljoner kronor varav cirka 80 procent används till forskning och forskarutbildning. Därutöver finansieras forskning vid institutionen med stipendiemedel för cirka 5 Mkr om året. Utmärkande för institutionen är den stora mängden externfinansierade forskningsprojekt. De huvudsakliga finansiärerna är Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Vinnova, Forte, Wallenbergstiftelserna och Handelsbankens forskningsstiftelser.

Forskningsstrategi

Institutionens övergripande forskningsstrategi är att vara öppen och inkluderande, den är förankrad i tre nyckelkoncept: relevans, internationalisering samt att bygga forskningsdatabaser. Institutionen vill få tusen blommor att blomma, vilket har resulterat i en produktiv, kreativ och mångsidig forskningsmiljö.

Forskning vid Ekonomisk-historiska institutionen

Undervisning

Institutionens undervisning är starkt forskningsanknuten och bygger på samma sätt på relevans och internationalisering. Flertalet forskare också är involverade i kurs- och programutveckling och undervisar på grundutbildningen. Institutionens har en dedikerad lärarkår som arbetar nära forskningsfronten, dess program- och kursutbud är rikt och i ständig utveckling.

Sedan hösten 2019 erbjuder institutionen ett eget kandidatprogram, Economy and Society, som direkt etablerat sig bland de mest sökta internationella programmen i Sverige, alla discipliner. Där återfinns också Lunds universitets tvärvetenskapliga kandidatprogram i utvecklingsstudier, BIDS, som institutionen är involverad i. Sist men inte minst har institutionen programansvar för tre internationella Mastersprogram och examinerar varje vår ett hundratal Mastersstudenter.

Historik

Ekonomisk historia slog rot i Lund 1945. Då inrättades en docenttjänst i ekonomisk historia knuten till historiska institutionen vid Lunds universitet. Fyra år senare blev ämnet självständigt i och med tillkomsten av en preceptur (någonting mittemellan docentur och professur), som innehades av Oscar Bjurling. 1959 flyttade institutionen in i en villa på Finngatan och precepturen blev till professur. Nu började ämnets långa och (hittills) obrutna tillväxt. 1973 efterträddes Bjurling av Lennart Jörberg och tre år senare fick Gunnar Fridlizius en personlig professur. Under 30 år i det gemytliga huset på Finngatan växte de tre stora forskningsgrupper fram som än i dag finns närvarande vid institutionen: struktur-, befolknings- och utvecklingsekonomi. Till slut blev huset för trångt och 1988 flyttade institutionen till Holger Crafoords Ekonomicentrum, numera Ekonomihögskolan.

Samtidigt med flytten inleddes ett generationsskifte och en andra expansionsfas inom såväl forskning som undervisning. Vid Gunnar Fridlizius pensionering 1988 inrättades en professur i modern och social ekonomisk historia, som innehades av Rolf Ohlsson fram till dennes bortgång 2004. Lennart Jörberg efterträddes 1992 av Lennart Schön (avliden). 1996 inrättades en professur med inriktning mot tredje världen som innehades av Christer Gunnarsson (emeritus) och 1999 en med ekonomisk-demografisk inriktning som innehades av Tommy Bengtsson (emeritus). Därefter har ytterligare en rad professorer tillkommit genom befordran eller överflyttning inom Lunds universitet: Carl-Axel Olsson (avliden), Christer Lundh (numera i Göteborg), Göran Ahlström (emeritus), Benny Carlson (emeritus), Anders Nilsson (emeritus), Jonas Ljungberg (emeritus), Astrid Kander, Martin Dribe, Lars Svensson (emeritus), Mats Olsson, Maria Stanfors, Kirk Scott, Cristina Chaminade, Kerstin Enflo, Ellen Hillbom, Olof Ejermo och Sylvia Schwaag Serger. År 2005 hade institutionen tio aktiva professorer, alla var män. År 2021 är antalet professorer lika stort, men nu är sex av dem kvinnor och fyra är män.

Så väl undervisning som forskning gick in i en tredje expansionsfas på tröskeln till 2010-talet som bland annat innebar att större samarbeten med andra discipliner etablerades. Framgångarna inom forskning gav bland annat två tvärvetenskapliga så kallade Linnéstöd, ett till Centrum för ekonomisk demografi och ett till CIRCLE för innovations- och entreprenörskapsforskning. Ungefär samtidigt lanserade institutionen tre internationella Mastersprogram och etablerade sig därmed starkt inom undervisning på avancerad nivå.

Institutionens fjärde expansionsfas startade i mitten av 2010-talet och har inneburit en breddning såväl personellt som ämnesmässigt. Antalet anställda fördubblades till cirka 100 på grund av ett inflöde av stora och framförallt många forskningsanslag. Om det tidigare varit en handfull professorer som främst stod bakom anslag och drev projekt skedde nu en explosion i bredd och styrka. Under en treårsperiod är det inte ovanligt att ett trettiotal unika forskare som huvudsökande var och en drar in anslag på över en miljon kronor. Samtidigt har stora och viktiga projekt, som ofta är knutna till skapande eller utveckling av historiska individdatabaser, fortsatt fått anslag och kunnat blomstra. Nu definieras sig institutionen i sex övergripande forskningsfält, samtidigt som gränserna mellan dem ständigt suddas ut i nya spännande samarbeten.

Forskarutbildningen vid institutionen är betydelsefull, cirka 30 aktiva doktorander är nu inskrivna och genom åren har omkring 150 doktorsavhandlingar lagts fram och framgångsrikt försvarats. År 2020 genomfördes en utvärdering av institutionens doktorandprogram som påvisade hög kvalitet på utbildningen, god genomströmning och bra karriärvägar för de disputerade, såväl inom som utanför akademin.

I den fjärde expansionsfasen genomfördes parallellt nya satsningar på att utveckla institutionens undervisning. På grundläggande nivå hade det dittills bara funnits fristående kurser, men 2019 lanserade institutionen ett eget internationellt kandidatprogram med namnet Economy and Society. Programmet tog sig direkt in på topp-tio-listan av mest eftersökta program i Sverige internationellt, alla discipliner.

Allteftersom årsringarna har blivit fler har ekonomisk historia grenat ut sig och skjutit ständigt nya friska skott.