Bibliometri
Bibliometri innebär kvantitativa analyser av vetenskaplig publicering. Dessa metoder används alltmer vid utvärdering av forskning och tilldelning av forskningsmedel. På denna sida hittar du information om rankning av tidskrifter, H-index och citeringsanalyser.
Stöd kring bibliometri
På Ekonomihögskolans bibliotek finns kunskap i citeringsdatabaserna Web och Science och Scopus, och hur du kan använda dem för att förstå ett forskningsfält bättre. Vi har även kunskaper i det bibliometriska analysverktyget VOSviewer, där vi kan hjälpa dig att skapa visualiseringar över olika samband mellan forskare, tidskrifter och artiklar som hämtats från WoS och Scopus. Vi erbjuder undervisning för både individer och grupper.
Större bibliometriska studier utför Universitetsbilioteket i mån av tid. Fakulteter, institutioner och forskargrupper prioriteras framför enskilda forskare. Kontakta Universitetsbiblioteket: publicera [at] lub [dot] lu [dot] se (publicera[at]lub[dot]lu[dot]se)
Visualisering av bibliometriska data
VOSviewer är ett gratisprogram för att skapa och visualisera bibliometriska nätverk, som exempelvis kan omfatta tidskrifter, forskare eller enskilda publikationer. Nätverken kan baseras på citeringar, bibliografisk koppling, samcitering eller samarbeten. VOSviewer bearbetar data från källor som Scopus, Web of Science och ditt EndNote-bibliotek.
Norska listan
Norska listan, eller Register over vitenskapelige publiseringskanaler, täcker ämnen och förlag relevanta för forskning som bedrivs vid Ekonomihögskolan. Registret administreras av Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse i samarbete med Det nasjonale publiseringsutvalget (NPU) på uppdrag av Norges Kunskapsdepartement.
Ekonomihögskolans ledning begär årligen ut publiceringsinformation från LUCRIS. Poäng ges efter publikationstyp och ranking i den norska listan. Utifrån resultatet fördelas medel från Lunds universitet till institutionerna.
Affiliering
För att en publikation i LUCRIS ska räknas måste den vara kopplad till ditt arbete på Ekonomihögskolan. Det är affilieringen som anges i publikationen som avgör var du är aktiv.
Exempel: Om du arbetar på Ekonomihögskolan utan att ange detta i den publicerade artikeln kommer artikeln inte räknas i Ekonomihögskolans interna medelsfördelning. Det är även viktigt att du anger att du arbetar vid Lunds universitet då du publicerar din forskning. Mappningen sker automatiskt. Om du endast angivit institutionstillhörighet och Ekonomihögskolan så kommer mappningen inte att fungera då det finns flera ekonomihögskolor i Sverige. Om du endast angivit Lunds universitet så går det däremot bra.
Att ha ett ORCID underlättar när en publikation ska knytas till en forskare. Din affiliering är även avgörande för utvärderingar på LU- och nationell nivå.
Miniminivå
Följande miniminivåer måste uppnås för att inkluderas i den norska listan:
- Etablerade rutiner för extern peer review
- En akademisk redaktionskommitté (eller motsvarande) som huvudsakligen består av forskare från universitet, forskningsinstitut etc.
- Internationellt eller nationellt författarskap
Publikationen/utgivaren hamnar på nivå 1 om miniminivån uppnås. Nivå 2 visar att kanalen håller en internationellt hög standard. Nivå 2 tilldelas de 20 procent bästa publikationerna/utgivarna. Som forskare kan du nominera tidskrifter och förlag till listan. Rankningen görs årligen av norska vetenskapsexperter.
Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers
Criteria for inclusion of new scientific publication channels
| Level, Norweigan system | 1 | 2 |
| Publication type: | ||
| Artikel | 1 | 3 |
| Bokkapitel (utgivarnivå) | 0,7 | 1 |
| Redaktörskap (utgivarnivå) | 0,7 | 1 |
| Monografi (utgivarnivå) | 5 | 8 |
ABS-listan
ABS-listan är Chartered Association of Business Schools' Academic Journal Guide. Den innehåller tidskrifter inom business, ledning och ekonomi och rankar dem på en skala 1 till 4. Bedömningen görs genom peer review, en redaktionell expertbedömning samt citeringsanalyser.
För att få tillgång till listan måste du registrera dig på Chartered Association of Business Schools' webbplats.
Citeringsanalys
Scopus är den största abstrakt- och citeringsdatabasen för peer-reviewed litteratur. Jämfört med Web of Science har Scopus större bredd och innehåller artiklar som är ”In press”. Web of Science är däremot mer komplett för citeringar före 1996 och är mer exklusiv än Scopus. Google Scholar inkluderar ”allt” material, även sånt som inte kvalitetsgranskats.
Eftersom ingen citeringsdatabas är komplett bör utvärderingar endast göras på gruppnivå.
H-index
H-index är en sammanställning av antalet artiklar som en forskare har publicerat och antalet citeringar per artikel. Du kan använda Scopus och Web of Science för att hitta ditt H-index. Alla källor som citerar en artikel ingår inte nödvändigtvis i dessa databaser.
Google Scholar inkluderar citeringar från masteruppsatser och källor som inte traditionellt räknas, vilket gör Google Scholars H-index högre och mindre trovärdigt.
I Scopus
1. Gå till Scopus
2. Sök efter ditt namn under "Authors search"
3. Du kommer då till din Scopus-profil; i den tredje kolumnen hittar du ditt h-index.
I Web of Science Core Collection
1. Gå till Web of Science Core Collection, välj Researchers och skriv in ditt namn.
2. Du kommer då att se ditt Web of Science author record. I kolumnen till höger hittar du ditt h-index. Om du vill kan du klicka på Claim this record för att kontrollera att publikationslistan är korrekt.
Om du har några frågor eller behöver hjälp, kontakta Ekonomihögskolans biblioteket: research_support [at] ehl [dot] lu [dot] se (research_support[at]ehl[dot]lu[dot]se)
H-index används också för tidskrifter. Exempel: Google Scholar Metrics visar h5-index vilket är H-index för artiklar publicerade de fem senaste (fullständiga) åren. Om en tidskrift har H-index 20 betyder det att de 20 mest citerade artiklarna i tidskriften (de senaste fem åren) har citerats minst 20 gånger.
Google Scholar Metrics