Förutom Therese Nilsson består projektgruppen av Petra Thiemann, docent i nationalekonomi och Annika Elwert, som är lektor i sociologi. Till projektet har också kopplats en forskningsassistent som samlar information från alla kommuner i landet för att ta reda på om de har en policy för behovsbaserad finansiering och i så fall när denna infördes.
– Ett spännande projekt som dessutom är väldigt policy-nära med tanke på att det från politiskt håll finns en stark tro på att en behovsanpassad skolfinansiering, där man till exempel ger mer pengar till skolor i socioekonomiskt utsatta område, har positiva effekter på elevers lärande och på lärarnas arbetsmiljö, säger Therese Nilsson. Men hittills har det funnits mycket lite forskning om effekter och orsakssamband när det gäller sådana satsningar.
Det finns mycket som tyder på att många svenska lärare inte trivs på sina jobb. I en OECD-undersökning från 2020 uppgav 18 procent av lågstadielärarna att de ville byta skola och mer än en tredjedel av alla lärare uppgav att de tänkte lämna yrket helt inom fem år. Nya data från SCB visar också att det är fler lärare än någonsin som hoppar av yrket.
– Det är naturligtvis inte bra. Att utbilda nya lärare som ska ersätta de som lämnar är kostsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och dessutom vet vi att lärarkontinuitet betyder mycket för elevernas kunskapsresultat, säger Therese Nilsson.
KEFU-projektet är en pilotstudie och meningen är att utifrån denna studie söka extern finansiering för ett större flerårigt forskningsprojekt.
Projektet har två delsyften där det första är att undersöka behovsbaserad finansiering på lärares arbetsvillkor.
– Vi kommer bland annat att använda registerdata från SCB, där vi kan följa alla lärare i Sverige och till exempel se om de bytt skola eller om de helt slutat som lärare och hur mycket de varit sjukskrivna. Här kan vi också se skillnader mellan olika skolor, mellan kön och olika typer anställningar, säger Therese Nilsson.
Det andra delsyftet är att studera effekterna av behovsbaserad finansiering på elevernas studieresultat. Här kan forskarna på motsvarande sätt få information om alla som gått ut nionde klass rörande betyg och resultat från nationella prov. Sedan kan man länka dessa data till information från Arbetsmiljöverket och Skolverket.
– Och även om registerdata är lite trubbiga tror vi ändå att de indikerar om effekterna är positiva eller negativa av den här typen av reformer, säger Therese Nilsson.
Besluten om skolfinansiering och val av finansieringsmodell fattas i kommunerna och kommuner har infört behovsbaserade finansieringssystem vid olika tillfällen.
– Det är inte heller alltid så att det totalt sett handlar om mer pengar till skolorna, ibland handlar det om omfördelning inom kommunerna. Så vi är också intresserade av vad som händer på de skolor som fått mindre pengar, både vad gäller effekter för lärare och för elever. Är det möjligen så att man kan ta lite resurser från skolor som har väldigt få problem och överföra dem till skolor med större problem utan att det får några negativa effekter? Det vet vi ännu inte, men det kan vi kanske få reda på i det här projektet.
Forskarna har redan kommit en bra bit i pilotprojektet, som löper fram till november i år och som också kommer att utmynna i ett KEFU-seminarium nästa vår.
