Matti Skoog är ämnesansvarig professor vid Åbo Akademi inom redovisning och styrning och Tomas Träskman är post-doc vid Åbo Akademi inom redovisning och styrning och dessutom vice akademichef på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors
Deltagande budgetering är ett sätt att ge kommunens invånare möjligheten att själv vara med och bestämma om hur en viss summa pengar ska användas. Begreppet används främst i Finland medan man i Sverige ofta talar om medborgarinflytande eller medborgbudget, något som flera svenska kommuner arbetar med.
När man i Finland talar om deltagande budgetering handlar det också ofta om att kommunerna har inrättat speciella digitala plattformar för detta ändamål. Det betyder att förslagen från medborgarna lämnas in elektroniskt via plattformen och att även omröstningen sker elektroniskt via plattformen.
I exempelvis Åbo kan förslagen lämnas av en enskild person, en grupp eller en förening och dessa förslag tas emot på Åbo stads webbplats, där också röstningen om förslagen sker. Intrycket är också att det i Finland ofta är större belopp som medborgarna kan vara med om att fördela än i svenska kommuner. I Åbo var det senast 3 miljoner EUR och alla kommuninvånare som fyllt 13 år kan rösta.
Förslagen måste uppfylla en rad kriterier. I Åbo måste de till exempel gälla verksamhet som faller under stadens behörighet, finansiera en konkret verksamhet och inte handla om anställning av permanent personal.
Vid KEFU-seminariet gavs en rad exempel på deltagande budgetering i både Åbo och Helsingfors. Tomas Träskman gjorde även kopplingar mellan deltagande budgetering via digitala plattformar och smarta städer. Han gick också igenom olika konsekvenser av att använda de digitala plattformarna.
Bland det positiva, möjligheterna, med dessa plattformar nämndes till exempel att de både är ett verktyg för engagemang och för att skapa och uttrycka värde samt att olika aktörer kan mötas och omforma berättelser om omsorg, ansvar och hållbarhet. De kan också bidra till ökad kreativitet, miljömedvetenhet och nya samarbeten.
Men det finns också risker med plattformarna, framhöll Tomas Träskman och Matti Skoog. På plattformarna figurerar man till exempel ofta öppet med sitt namn, vilket kan få olika oönskade konsekvenser. Det finns också risk att stadens beslut följer något slags ”shoppinglogik” när medborgarna röstar på olika förslag.
Se seminariet på YouTube (extern länk, öppnas i nytt fönster)