Vi är vana vid att se Sverige som ett av världens minst korrupta länder. Men de senaste siffrorna från Transparency International visar att korruptionen i landet ökar och att Sveriges ranking stadigt har sjunkit i de senaste mätningarna. Nu har vi halkat ned på en sjätteplats.
Världsbanken uppskattar globalt sett att mellan tio och 25 procent av omsättningen vid offentlig upphandling försvinner genom korruption.
Hur ser det då ut i Sverige?
Den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter varje år närmare 900 miljarder kronor, motsvarande ungefär en sjättedel av Sveriges BNP. Därtill tillkommer direktupphandlingar och tilldelningar av uppdrag som faller utanför regelverket kring offentlig upphandling.
När det handlar om så stora pengar kan det naturligtvis finnas incitament för såväl anställda inom den offentliga sektorn som för leverantörer att fuska för egen vinning, särskilt om risken för upptäckt är liten.
Vid seminariet framkom att mellan 45 och 90 miljarder kronor årligen misstänks försvinna genom korruption inom den offentliga upphandlingen och att ytterligare 90 miljarder kan försvinna på grund av dåliga kontrollsystem när det gäller leverantörers fakturering.
Tom Madell menade att täta kontakter mellan beställare och leverantörer i sig innebär en risk men han såg också en risk för infiltration, där leverantörer medvetet placerar folk på insidan i de offentliga organisationerna.
Som ett sätt sätt att komma till rätta med fusket föreslog han ett offentligt register för leverantörsjämförelser som skulle kunna föras av Upphandlingsmyndigheten eller konkurrensverket.
Ett sådant register skulle visserligen inte lösa alla problem, men skulle ändå göra det lättare för de upphandlande myndigheterna att upptäcka välfärdsbrottslighet, menade Tom Madell.
Se seminariet på KEFU:s YouTube-kanal (öppnas i nytt fönster, extern länk):
https://www.youtube.com/watch?v=rbDERHgT0Wo&t=863s