– Infrastruktur är ett nytt område för mig men väldigt spännande, säger Marcella Holz. I det här projektet tittar vi på underhållet av infrastruktur ur två perspektiv. Det ena rör det politiska beslutsfattandet, vem som fattar besluten, vad besluten grundar sig på och så vidare. Det andra är de sociala konsekvenserna av besluten, vilka människor som berörs och hur de påverkas av underhållsarbetena.
Forskningsprojektet drivs av Alexander Paulsson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, tillsammans med Jens Alm från VTI och Robert Jonsson från CKS på Linköpings universitet. De arbetar med ett KEFU-projekt om planeringen av underhåll av VA- och väginfrastrukturen i skånska kommuner i relationen mellan politiker och tjänstemän som beräknas vara klart i slutet av detta år.
Finansieringen från KEFU har också varit en förutsättning för att kunna söka medel för att bli en del av ett större nationellt forskningsprojekt, Mistra InfraMaint. där forskarna fått en fyraårig finansiering av ett projekt kallat ”Prioritera”. Och i samband med detta knöts Marcella Holz som doktorand till projektet.
– Just nu arbetar vi med en pilotstudie i Limhamn om de sociala konsekvenserna av att en gata i centrum stängs av under lång tid på grund av VA-arbete. Här ska vi bland annat intervjua boende i området om hur de påverkas av arbetet och om de tycker att de har haft något inflytande på besluten. Förutom nya vattenledningar bygger man också om hållplatser för nya större bussar. Det verkar som om allt detta väckt starka känslor och det ska bli intressant att höra vad de säger. Hur som helst är det tydligt att det finns starka spänningar i ett så enkelt fall som detta, säger Marcella Holz, som kommer att ha studien som en del i sin kommande avhandling.
Teoretiskt kommer forskningsprojektet bland annat att bygga på de tankar kulturgeografen Charlotte Lemankis utvecklar i boken ”Citizenship and Infrastructure” om vikten av att medborgare kan vara delaktiga i så långsiktiga beslut som infrastruktursatsningar är exempel på.
Vägen till Ekonomihögskolan i Lund från hemstaden Hamburg har inte varit spikrak för Marcella Holz, som nu snart har varit sex år i Sverige
– Jag var lite osäker på vad jag ville studera, men tyckte att mänskliga rättigheter var viktigt och intressant och började studera juridik i Tyskland. Sedan blev jag NGO- ungdomsambassadör i Senegal och deltog i ett projekt om mänskliga rättigheter där. Då blev det klart för mig jag att det var detta jag ville syssla med i framtiden och att tysk juridik nog var lite för tråkigt för mig. Så jag googlade på ”human Rights” och då dök Malmö upp och på den vägen är det. Under min masterutbildning praktiserade jag på K2 här i Lund och blev medveten om vikten av att människor har tillgång till mobilitet på flera olika sätt. Min masteruppsats handlade om ukrainska flyktingar i Sverige och deras mobilitet.
– Under min tid på K2 blev jag också mer medveten om hur viktigt kollektivtrafiken är, inte minst för flyktingar men också för oss alla. Då måste också vägarna vara i gott skick, något vi inte funderar så mycket på i vardagen tills det blir störningar, till exempel i form av underhållsarbeten. Men om vi inte gör underhållet blir störningarna ofrånkomligen ännu större. Så med detta nya intresse för infrastruktur hamnade jag här.
Så här långt verkar det som om de politiska besluten om infrastruktursatsningarna i Malmö till stor del motiveras med hållbarhetsargument.
– Men en av de frågor vi vill titta på är om de beslut som motiveras med hållbarhetsargument verkligen kommer att visa sig vara så hållbara, särskilt när det gäller social hållbarhet, säger Marcella Holz.