Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

 Martin Nordin . Foto

Martin Nordin

Utredare

 Martin Nordin . Foto

Landsbygden och invandrartäta områden i städer – två perspektiv på ojämlikhet

Författare

  • Martin Nordin

Summary, in Swedish

Denna rapport visar att de ökade skillnaderna i levnadsstandard i Sverige har en tydlig geografisk dimension. Framförallt sjunker levnadsstandarden i städernas invandrartäta områden. För Sveriges 5 procent mest invandrartäta områden var den disponibla inkomsten 34 procent lägre än för riket 2017. År 1990 var skillnaden endast 7 procent, vilket innebär ett fall på 27 procentenheter. För Sveriges 5-15 procent mest invandrartäta områden föll de disponibla inkomsterna mot riket med 18 procentenheter under samma period.

Vi lokaliserar även Sveriges 15 procent mest glesbefolkade områden. För den mest glesa landsbygden har de disponibla inkomsterna gentemot riket fallit med cirka 5 procentenheter sedan tidigt 1990-tal och är idag cirka 10-15 procent lägre än för riket. Från ett jämförande perspektiv var de disponibla inkomsterna under 1990-talet högre i invandrartäta områden än för landsbygden men idag är de betydligt lägre. Detta är viktigt att beakta när man diskuterar inkomstojämlikheten i samhället. Åtgärder som syftar till att minska ojämlikheten i samhället bör bedömas utifrån var ojämlikheten anses vara mest problematisk.

Sålunda finns det starka skäl för att rikta mer resurser mot städernas invandrartäta områden om man vill minska ojämlikheten i samhället eftersom levnadsstandarden där har sjunkit generellt jämfört med andra områden. För landsbygden har levnadsstandarden främst sjunkit för icke-sysselsatta vilket motiverar riktade insatser mot icke-sysselsatta och inte generella landsbygdsinsatser.

Avdelning/ar

  • AgriFood Economics Centre, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Publiceringsår

2022-01-31

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

AgriFood Rapport

Issue

2022:1

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

AgriFood Economics Centre

Ämne

  • Economics

Nyckelord

  • inkomster
  • segregation
  • landsbygd
  • polarisering
  • arbetslöshet
  • utsatta områden

Aktiv

Published