Martin Nordin
Utredare
Studies in Human Capital, Ability and Migration
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen innehåller ett inledningskapitel följt av fyra separata studier. Studierna behandlar olika aspekter av humankapital, begåvning och immigration.
I den första studien, Ability and Rates of Return to Schooling ? making use of the Swedish Enlistment Battery Test, används det svenska mönstringstestet för att skatta avkastningen på utbildningen för individer med olika resultat på testet. Det svenska mönstringstestet antas mäta kognitiv förmåga. Studien finner att avkastningen på utbildning ökar med individens resultat på mönstringstestet, men att ökningen är avtagande med resultatet. Endogenitet, i detta sammanhang att individens latenta begåvningsnivå påverkar både testresultatet och individens utbildningsnivå, tycks inte leda till skeva avkastning på utbildningestimat.
Den andra studien, Immigrants? Return to Schooling in Sweden, avser att undersöka om invandrares avkastning på utbildning skiljer sig från infödda svenskars avkastning på utbildning. Studien undersöker dessutom om avkastningen på utbildning för invandrare varierar beroende på om utbildningen är förvärvad i Sverige eller i utlandet. Resultaten visar att invandrare har en något lägre avkastning på utbildning än svenskar. Vidare så är avkastningen på utbildning betydligt högre för invandrare som kommit till Sverige under grundskoleålder än för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder. För invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder och som investerat i svensk utbildning är avkastningen på utbildning högre än för invandrare med endast utländsk utbildning.
I den tredje studien The Income Gap Between Natives and Second Generation Immigrants in Sweden: Is Skill the Explanation? används mönstringstestet för att analysera om inkomstgapet mellan andragenerationsinvandrare och svenskar är orsakade av ett motsvarande gap i ?skills?. Tidigare studier har inte kunnat avfärda att inkomstgapet beror på etnisk diskriminering. När man i inkomstregressionen kontrollerar för resultatet på mönstringstestet så förklaras stora delar av inkomstskillnaden mellan svenskar och andragenerationsinvandrare med båda föräldrarna födda i Sydeuropa eller utanför Europa. När de vanliga kontrollvariablerna inkluderas i inkomstregressionen så överskattas inkomstgapet. Orsaken till skillnaderna i resultat är antagligen att utbildningsår är ett dåligt produktivitetsmått för dessa grupper av andragenerationsinvandrare. Studien visar dessutom att gapet i ?skills? främst beror på bristande språkfärdigheter.
I den fjärde och sista studien Ethnic Segregation and Educational Attainment in Sweden analyseras det huruvida ungdomar som har gått på etniskt segregerade skolor i Storstadssverige skaffar mindre utbildning än jämförbara ungdomar (givet familjebakgrund) som har gått på icke-segregerade skolor. Andelen första- och andragenerationens invandrare som går på en skola används för att lokalisera de etniskt segregerade skolorna. Ett samband mellan etnisk skolsegregation och utbildningsnivå förekommer om det är så att effekten av att gå på en etniskt segregerad skola varierar med den etniska segregationsnivån. Resultaten i studien tyder på att ungdomar som gått på etniskt segregerade skolor skaffar mindre utbildning än ungdomar som gått på icke-segregerade skolor.
Avhandlingen innehåller ett inledningskapitel följt av fyra separata studier. Studierna behandlar olika aspekter av humankapital, begåvning och immigration.
I den första studien, Ability and Rates of Return to Schooling ? making use of the Swedish Enlistment Battery Test, används det svenska mönstringstestet för att skatta avkastningen på utbildningen för individer med olika resultat på testet. Det svenska mönstringstestet antas mäta kognitiv förmåga. Studien finner att avkastningen på utbildning ökar med individens resultat på mönstringstestet, men att ökningen är avtagande med resultatet. Endogenitet, i detta sammanhang att individens latenta begåvningsnivå påverkar både testresultatet och individens utbildningsnivå, tycks inte leda till skeva avkastning på utbildningestimat.
Den andra studien, Immigrants? Return to Schooling in Sweden, avser att undersöka om invandrares avkastning på utbildning skiljer sig från infödda svenskars avkastning på utbildning. Studien undersöker dessutom om avkastningen på utbildning för invandrare varierar beroende på om utbildningen är förvärvad i Sverige eller i utlandet. Resultaten visar att invandrare har en något lägre avkastning på utbildning än svenskar. Vidare så är avkastningen på utbildning betydligt högre för invandrare som kommit till Sverige under grundskoleålder än för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder. För invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder och som investerat i svensk utbildning är avkastningen på utbildning högre än för invandrare med endast utländsk utbildning.
I den tredje studien The Income Gap Between Natives and Second Generation Immigrants in Sweden: Is Skill the Explanation? används mönstringstestet för att analysera om inkomstgapet mellan andragenerationsinvandrare och svenskar är orsakade av ett motsvarande gap i ?skills?. Tidigare studier har inte kunnat avfärda att inkomstgapet beror på etnisk diskriminering. När man i inkomstregressionen kontrollerar för resultatet på mönstringstestet så förklaras stora delar av inkomstskillnaden mellan svenskar och andragenerationsinvandrare med båda föräldrarna födda i Sydeuropa eller utanför Europa. När de vanliga kontrollvariablerna inkluderas i inkomstregressionen så överskattas inkomstgapet. Orsaken till skillnaderna i resultat är antagligen att utbildningsår är ett dåligt produktivitetsmått för dessa grupper av andragenerationsinvandrare. Studien visar dessutom att gapet i ?skills? främst beror på bristande språkfärdigheter.
I den fjärde och sista studien Ethnic Segregation and Educational Attainment in Sweden analyseras det huruvida ungdomar som har gått på etniskt segregerade skolor i Storstadssverige skaffar mindre utbildning än jämförbara ungdomar (givet familjebakgrund) som har gått på icke-segregerade skolor. Andelen första- och andragenerationens invandrare som går på en skola används för att lokalisera de etniskt segregerade skolorna. Ett samband mellan etnisk skolsegregation och utbildningsnivå förekommer om det är så att effekten av att gå på en etniskt segregerad skola varierar med den etniska segregationsnivån. Resultaten i studien tyder på att ungdomar som gått på etniskt segregerade skolor skaffar mindre utbildning än ungdomar som gått på icke-segregerade skolor.
Avdelning/ar
- Nationalekonomiska institutionen
Publiceringsår
2007
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Volym
141
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- economic systems
- economic policy
- Nationalekonomi
- economic theory
- ethnic segregation
- school effect
- Economics
- econometrics
- ethnic discrimination
- productive skills
- cognitive ability
- test score
- immigrant
- second generation immigrant
- educational attainment
- wages
- return to schooling
- incomes
- ekonomisk teori
- ekonomiska system
- ekonometri
- ekonomisk politik
Aktiv
Published
Handledare
- Inga Persson
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
Försvarsdatum
25 maj 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
EC3:211, Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund.
Opponent
- Anders Björklund (Professor)