För 37e gången delar KEFU styrelse ut ett pris för uppsatser inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi på totalt 20 000 kronor. För läsåret 2021/2022 går priset till uppsatsen:

Primärvårdspolitik, vinstintresse och jämlik tillgång till vård – Regional styrning och fördelning av vårdcentraler i Region Skåne 2015-2021, författad av Christian Koponen Edvardsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Styrelsens motivering lyder;

Vinstintresse i vården och i vilken mån medborgaren erbjuds jämlik vård har varit under politisk- och massmedial debatt de senaste åren. Detta är en debatt som föreliggande masteruppsats problematiserar och analyserar genom att belysa tre olika frågeställningar. 1) Finns det någon skillnad i fördelningen av vårdcentraler mellan bostadsområden och kommuntyper utifrån ägandeform? 2) Hur ser fördelningen av nyetablerade vårdcentraler ut mellan åren 2015 och 2021? Vilka möjligheter och begränsningar hade Region Skåne i arbetet med ersättningssystemet under åren 2014-2021. 

Studien baseras på en gedigen empirisk dataanalys där en uppdelning görs mellan fyra olika ägande former; offentlig, privat i egen drift, kooperativ koncern och koncern samt en uppdelning i olika bostadsområden och kommuntyper. Vidare görs en analys av Region Skånes ersättningssystem till vårdcentraler. 

Tre övergripande slutsatser lyfts fram i uppsatsen. Författaren konstaterar bland annat att fri etablering för privata aktörer inte har påverkat jämlikheten negativt i geografisk fördelning av vårdcentraler. Nyetablering av vårdcentraler sker emellertid främst i städer och tätbefolkade kommuner, vilket kan slå negativt mot valfriheten i mindre tätbefolkade områden. Studien visar också på skilda vinstintressen mellan olika privata ägandeformer. För att öka kunskapen om olika ägandeformer och inte bara diskutera skillnaden mellan privat och offentligt ägande bör variationen mellan olika ägandeformer beforskas mer enligt författaren. För det tredje finner författaren teoretiskt stöd för hur politiska reformer på olika sätt tolkas och omtolkas på förvaltningsnivå och därigenom påverkar den vård som möter medborgarna. 

Sammanfattningsvis har författaren på ett välstrukturerat och ambitiöst sätt tagit sig an en fråga av hög relevans och aktualitet. Vidare visar författaren förtjänstfullt på en god källkritisk förmåga och argumenterar adekvat och stringent för uppsatsens styrkor och svagheter.

I detta YouTube-klipp berättar årets vinnare om sin uppsats för KEFUs forskningsledare Ulf Ramberg.

Uppsatsen kan laddas ned från LUP Student Papers

För läsåret 2020/2021 går priset till Lena Hagejärd och Josefina Håvik, Fakulteten för ekonomi, Personal och arbetslivsvetenskap, Högskolan Kristianstad för uppsatsen “Balansen mellan tillgänglighet och kontroll – en studie om hur ledare kommunicerar och leder på distans”.

I detta YouTube-klipp berättar de två författarna om sin uppsats för KEFU:s forskningsledare Ulf Ramberg.

Så här lyder KEFU:s styrelses motivering till priset:

Denna uppsats sätter ord på det många upplevt den senaste tiden; förutsättningarna för att arbeta på distans. Upplevelser som till stor del är generella och oberoende organisationsform, verksamhet, privat eller offentligt. Relationer påverkas påtagligt av distansarbete, både de mellan medarbetare och de mellan medarbetare och ledare! 

I uppsatsen riktar författarna specifikt intresset mot att leda på distans. Vad händer egentligen med ledarskapets genomslag när det inte utövas i det fysiska rummet utan via en platt skärm? De frågor som står i centrum för författarnas nyfikenhet är; Hur upplevs och hur sker kommunikationen på distans ur ett ledarperspektiv?, samt Vilken eller vilka ledarstilar kommer till uttryck i distansledarskapet?

Dessa frågor besvaras genom att författarna utvecklar en referensram som dels fördjupar och problematiserar förutsättningarna för distansledarskap som fenomen, dels diskuterar hur kontroll, tillit och kommunikation påverkas av en fysisk distans och platta skärmar. Studiens data samlas in via en induktiv kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är hämtat från en organisation verksam inom medicinteknik. Totalt intervjuas sex personer, där alla, utom en, hade erfarenheter av att leda på distans både före och under pandemin.

I sin resultatdiskussion konstaterar författarna att leda på distans ställer delvis nya krav på ledarskapet. Bland annat finns det ett större behov av att planera in möten med medarbetare, varpå kalendern blir ett viktigt kommunikationsverktyg för ledaren. Kommunikationen blir också mer formell då mycket av den informella kommunikationen försvinner vid distansarbete. Detta kan devis uppvägas av möjligheten att chatta med varandra. 

För att distansledarskap skall fungerar är det viktigt att det bottnar i en tillit mellan ledare och följare. En central ingrediens i denna tillit är att ledarna kan var trygga med att medarbetare även vid stora frihetsgrader faktiskt genomför de uppgifter de har ansvar för. För att denna tillit skall etableras förefaller en mer relationsbaserad ledarstil, där ledaren stöttar, visar omtanke och förståelse för den enskilde medarbetaren vara viktigt. Att etablera denna ledarstil under distans är emellertid utmanande. Författarna menar därför att denna ledarstil med fördel kan vara något att sträva efter även utan distansarbete, allt i syfte att minska sårbarheten vid en övergång till att leda på distans. 

Uppsatsen kan laddas ned från Digitala Vetenskapliga Arkivet

För läsåret 2019/2020 går priset till uppsatsen:

Constructing the Best of Both Worlds – A Case Study of Nurses’ Identification with Their Organisation and Profession, författad av Elin Gabrielsson och Paulina Pennanen, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.

Se prisets överlämnande och intervju med författarna till uppsatsen 

Så här lyder styrelsens motivering:

Att rekrytera och behålla personal är en rykande aktuell fråga, nästintill en ödesfråga, för stora delar av den offentliga välfärden. I denna uppsats riktas intresset mot hur sjuksköterskor identifierar sig med sin profession och sin arbetsplats samt hur denna identifieringsprocess kan påverkas av användning av social media. Enligt uppsatsens teoretiska referensram utgår vanligtvis liknande identifieringsprocesser i hur ”andra” upplever en yrkesgrupp eller en arbetsplats. Med andra ord blir det viktigt att kommunicera en bild av både ett yrke och en arbetsplats som kan bryta externt konstruerade bilder som anställda inte känner igen sig i. Författarna argumenterar för att de ger ett bidrag till vald teori genom att närmare studera vilken roll social media kan ha för att nyansera eventuella skevheter i hur identiteter för yrkesgrupper och arbetsplatser uppfattas.

Genom att peka på teoretiska luckor och koppla dessa till vad som kan vara viktigt att tänka på för att klokt möta den brännande kompetensförsörjningsfrågan, visar författarna på både möjligheten och styrkan i att använda sig av social media för att stärka sjuksköterskors profession och nyansera bilden av deras arbetsplats. De gör detta genom en gedigen teoretisk genomgång och analys, mogen och avstämd metodtillämpning samt en levande och bred empirisk återgivning.

Författarna konstaterar att den organisatoriska och den professionella identiteten är starkt sammanflätad och att användningen av social media har stärkt både sjuksköterskornas organisatoriska identitet och deras professionella. När båda dessa identiteter stärks ökar sannolikheten för att de stannar kvar på sitt arbete menar författarna. Avslutningsvis betonar de betydelsen av att anställda strategiskt jobbar med närvaron på social media för att förstärka ett internt identitetsarbete men också för att bättre möta framtida kompetensförsörjning.

Uppsatsen kan laddas ned från LUP, Lund University Papers

Länk till uppsatsen på LUP

Pris för bästa uppsats delas i år lika mellan två uppsatser. Den ena uppsatsen behandlar ledarskap inom hemvården, den andra hur läkare navigerar i intressekonflikten mellan patient och överordnade. Det är 34:e året som KEFU:s styrelse delar ut pris för uppsatser inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi. Prissumman är på totalt 20 000 kronor.

De två uppsatser som delar på priset för läsåret 2018/2019 är:

Fungerar det i praktiken – en studie om ledarskap i förhållande till styrlogiker och kontroll inom hemvården, författad av Alexander Mozaffari och Nazif Ledinic, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Uppsatsen kan laddas ned från LUP Student Papers:

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8949055 

The physician’s word matters most- conflicts of interest between patient and superior, as explained by agency theory?, författad av Hannah Feldtblad, Adam Karlsson och Matilda Karlsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Uppsatsen kan laddas ned från LUP Student Papers:

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8987093

Styrelsens motivering:

Två starka kandidatuppsatser med hög relevans för sektorn och med påtagliga praktiska implikationer delar detta år på första priset i KEFUs uppsatstävling med följande motiveringar:

"Fungerar det i praktiken”, tar i skenet av NPM på ett nyanserat sätt tag i de olika styrlogiker som vanligtvis finns på en arbetsplats och ställer sig frågan hur detta påverkar ledarskapet. Frågan besvaras i sin kontext genom gedigna mikroetnografiska studier inom ramen för kommunal hemvård (deltagande vid arbetsplatsträffar, morgonmöten mm). Författarna konstaterar att de i teorin distinkta ledar- och följerollerna inte har någon framträdande plats inom hemvård. Snarare är det så att det är medarbetarna som tillsammans, i en ledarskapsprocess, organiserar och leder det dagliga arbetet. En möjliggörande faktor i denna process är att undersköterskor och vårdbiträden inte, även om möjligheten finns, utsätts för en detaljerad uppföljning. På ett teoretiskt plan menar författarna att ledarskap inom hemvård bättre förstås som ett samproducerat fenomen.

”The physician’s word matters most”, fokuserar det spänningsfält läkaren står i när hen samtidigt skall ta hänsyn till patientens bästa och överordnades direktiv om kostnadseffektivitet. Spänningsfältet analyseras med hjälp av agent-principal teorin och empirin samlas in via ett kvalitativt och deduktivt angreppssätt. Totalt intervjuas nio läkare inom olika medicinska specialistområden och empirin presenteras på ett systematiskt och lättillgängligt sätt. I relation till uppsatsens teoretiska referensram summeras studiens resultat elegant och ett antal praktiska implikationer lyfts fram. Författarna konstaterar bl.a. att den medicinska professionens värderingar och normer, som återfinns såväl mellan kollegor som i relationen till patienten, avskärmar läkarna från överordnades krav på besparingar. Patientens väl sätts alltid i första rummet. Författarna konstaterar också att effektiviseringars genomslag bland läkare möjliggörs företrädelsevis om de sker för patientens bästa och är i linje med professionens värderingar. Åren av effektiviseringskrav har emellertid också fått genomslag på de professionella värderingarna då läkarna i möjligaste mån försöker använda tillgängliga resurser för att hjälpa så många patienter som möjligt, utan att kompromissa.

För läsåret 2017/2018 går priset till uppsatsen: "Pay-for-Performance i svensk sjukvård – Effektiv ersättningsmodell eller slöseri med resurser?", författad av Thea Enhörning Admarker, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Styrelsens motivering lyder:
Det finns stora förväntningar på den svenska primärvården. En väl fungerande primärvård förväntas bland annat minska antalet undvikbara slutenvårdstillfällen och därigenom både minska hälso- och sjukvårdens kostnader och erbjuda bättre kvalité till både de som behöver slutenvård och de som slipper. I denna vinnande uppsats riktar författaren intresset mot hur införandet av pay-for-performance som ersättningsprincip för primärvården korrelerar med högre måluppfyllelse, dvs en minskning av antalet slutenvårdstillfällen. 

Uppsatsen utvärderingsinriktning präglas av gedigna metodval och goda teoretiska ställningstaganden. Det empiriska materialet är också mycket gott och innefattar data från alla Sveriges kommuner över tidsperioden, 1998-2014, med fokus på åren 2008-2014. Författaren konstaterar bland annat att pay-for-performance har haft effekt på primärvårdens måluppfyllelse. Störst förfaller effekten vara i de äldsta åldersgrupperna i samhället. 

Sammanfattningsvis har författaren på ett välstrukturerat sätt tagit sig an en fråga av hög aktualitet där det teoretiska ramverket och de empiriska analyserna håller hög kvalitet. Uppsatsens är vetenskapligt solid. Författaren visar vidare förtjänstfullt på en god källkritisk förmåga och argumenterar adekvat och stringent för uppsatsens styrkor och svagheter.

För läsåret 2016/2017 går priset till uppsatsen:  "Ethics and Waiting Times – Incorporating theories of justice in an analysis of health care waiting times in Sweden", författad av Linn Mattisson, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Styrelsens motivering lyder:

Hur skattemedel skall fördelas och prioriteras inom den offentligt finansierade välfärden är en ständigt aktuell fråga. I denna vinnande uppsats riktar författaren intresset mot hur väntetider används för att fördela och prioritera hälso- och sjukvårdens resurser. Mer precist riktar författaren sitt intresse mot hur olika teorier om rättvisa och etiska principer kan användas för utformning av vårdens väntetider. 

I uppsatsens empiriska analyser görs med hjälp av uppsatsens teoretiska referensram olika skärningar av månatlig data på väntetider från Sveriges landsting/regioner mellan 2011-2017. Författaren konstaterar bland annat att nuvarande dominerande antaganden för utformning av väntetider inte fullt ut fångar den komplexitet som finns inom hälso- och sjukvården. Väntelistors utformning påverkas med andra ord av vilka rättviseperspektiv som tillämpas och den dominerande principen, att sätta nyttan i förarsätet, behöver kompletteras med andra rättviseperspektiv såsom vård på jämlika villkor. Författaren konstaterar också att det inte alltid är så tydligt hur hälso- och sjukvårdens etiska principer tillämpas vid utformning av vårdens väntelistor.

Sammanfattningsvis har författaren på ett välstrukturerat sätt tagit sig an en fråga av hög relevans där det teoretiska ramverket och de empiriska analyserna håller hög kvalitet. Författaren visar vidare förtjänstfullt på en god källkritisk förmåga och argumenterar adekvat och stringent för uppsatsens styrkor och svagheter.

Länk till uppsatsen på LUP Student papers:

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8909934

För läsåret 2015/2016 gick priset till uppsatsen: "Sending a signal – the Effect of Raising Non-attendance Fees in Swedish Health Care", författad av Sofia Frögelius och Sara Lundin, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Styrelsens motivering lyder:
”Författarna tar på ett koncist och övertygande sätt tag i ett högaktuellt frågeområde som förorsakar stora kostnader och effektivitetsförluster inom den svenska hälso- och sjukvården: Patienter som utan legitima skäl inte dyker upp på den bokade besökstiden i vården.

Författarna de tar avstamp i en klassisk teoretisk oenighet om ekonomiska incitaments inverkan på beteende. Denna oenighet prövas genom att författarna jämför och analyserar två landstings (Region Skåne och Stockholms läns landsting) data (på individnivå) över genomförda och inställda bokade besök mellan åren 2008-2015. Region Skåne har sedan 2012 höjt patientavgiften för ett inställt besök till den dubbla ordinarie patientavgiften medan Stockholms läns landsting hållit fast vid att ett inställt besök kostar patienten en ordinarie patientavgift.

Med hjälp av en gedigen metod, klassiskt teoretiskt problem, välformulerad och skarp analys och efterföljande diskussion kan författarna konstatera att patientens kostnad för ett inställt besök har stor betydelse för om den inbokade tiden respekteras eller inte. I Region Skånes fall minskar de inställda besöken med 39 % jämfört med tidigare. Om kostnaden för ett inställt besök motsvarar 50 % av kostnaden för ett genomfört besök kan denna minskning för Regions Skånes del motsvara en årlig besparing på närmare 70 miljoner. Författarna menar också att den signal som skickas genom de höjda avgifterna för inställda besök också påverkar hur patienten tänker kring de kostnader som hens uteblivna besök genererar. Sammantaget har uppsatsens resultat tydliga policyimplikationer för hur ledande politiker inom de svenska landstingen kan tänka runt hur mycket patienten skall betala för ett inställt besök i vården.

Uppstens kan laddas ned på Lund Student Papers:

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8879105