lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Viktigast för integriteten: hur hanteras banden?

Publicerad: 2017-10-02

Endast en av tio tror på sträng tillståndsgivning för säkerhetskameror för att trygga den personliga integriteten. Det visar resultaten från en opinionsundersökning gjort av LUSAX-gruppen vid Ekonomihögskolan tillsammans med Kantar Sifo.

Övervakningskamera i New Yorks finansdistrikt. Foto: Jonathan McIntosh, Flickr.

I ett representativt urval av allmänheten på 1000 personer var nio av tio positiva till användandet av säkerhetskameror på gator och torg, berättade forskargruppen LUSAX nyligen. Nu publiceras ytterligare resultat från samma opinionsundersökning – denna gång handlar det om allmänhetens uppfattning om integritetssäkrande åtgärder i samband med kamerabevakning.

I den nuvarande kameralagstiftningen från 2013 krävs följande för att få använda kamerabevakning på platser där allmänheten har tillträde: man gör en avvägning mellan individens rätt till personlig integritet och de fördelar som kan vinnas, det vill säga möjligheten att använda säkerhetskameror för att förebygga, upptäcka, utreda och lösa brott.

Nuvarande lagstiftning ställer höga krav

Eftersom behovet av personlig integritet enligt lagstiftningen ska värderas högt, är det nödvändigt för sökanden att visa på en dokumenterad historik av upprepad brottslighet samt även redovisa vilka åtgärder som sökanden vidtagit mot brottsligheten. Om tillräckliga skäl föreligger kan Länsstyrelsen bevilja tillstånd för kamerabevakning. Tillstånden är alltid tidsbegränsade. I normalfallet är tillståndet ofta förenat med en del restriktioner som syftar till skydda den personliga integriteten, till exempel att säkerhetskamerorna ska vara avstängda under vissa tider på dygnet eller att kamerorna endast får vara påslagna under kvällar och helger.

Länsstyrelsen kan även kräva att vissa upptagningsområden för kamerorna blockeras på ett sådant sätt att delar av bilden maskeras, så kallad ”masking”. Dessutom är det nödvändigt att informera allmänheten om närvaron av kameror med hjälp av skyltar.

Skyltning, rutiner, regler eller avstängning

I opinionsundersökningen tillfrågades allmänheten om hur de ställer sig till dessa integritetssäkrande åtgärder. Fyra åtgärder presenterades i undersökningen och deltagarna tilläts välja den åtgärd som de uppfattade vara viktigast för att säkerställa deras behov av personlig integritet i samband med kamerabevakade gator och torg. I undersökningen valdes ”masknings”-alternativet medvetet bort eftersom maskning är något som allmänheten inte har en direkt relation till då åtgärden sker på insidan av systemet. I slutändan fick deltagarna välja mellan följande fyra alternativ rörande reglering: tydlig skyltning, sträng tillståndsgivning, rutiner och regler för hantering av inspelat material samt att stänga av kameror vid vissa tidpunkter. Den högst rankade åtgärden var reglering i form rutiner för hantering, spridning och lagring av insamlat material där 43 procent instämde med alternativet. 39 procent föredrog reglering i form av tydlig skyltning. 2 procent av deltagarna föredrog åtgärden att stänga av kamerorna vid vissa tidpunkter och 10 procent föredrog alternativet med sträng tillståndsgivning.

Markus Lahtinen, en av forskarna i LUSAX-gruppen kommenterar resultatet på följande sätt:

– Vi var intresserade av att veta hur allmänheten uppfattar sitt behov av integritetssäkrande åtgärder vid kamerabevakning. Vi valde inkludera de åtgärder som används idag men vi valde också att lägga till reglering som rör hanteringen av den insamlade materialet. Under mitt besök hos Londonpolisen 2015 var dess företrädare noga med att understryka deras arbete med att säkra bevis. I deras fall var det fundamentalt att hanteringen av videomaterialet sköttes enligt regelverket. Därför valde vi att inkludera den åtgärden i opinionsundersökningen.

Vilka regler styr hur materialet hanteras?

– Nu visade det sig att allmänheten visar störst tilltro till just denna åtgärd. Man ser alltså risken för kränkning av den personliga integriteten som störst i hanteringen av bild- och videomaterialet och mindre relaterat till själva förekomsten av säkerhetskameror på gator och torg. 

– En annan värdefull lärdom från besöket i London var att bild- och videomaterialet också används i polisutbildningen, dels för att förbättra metoder för att ingripande såväl som i vidareutbildningen till utredningstjänster och då i form av att visa på värdet av kameramaterial vid brottsutredningar.

Tidigare har företrädesvis kriminologer intresserat sig för att utvärdera övervakningskameror, och då med speciellt fokus på den brottspreventiva effekten. Det var en naturlig frågeställning för brittiska forskare i kölvattnet av de rättspolitiskt motiverade satsningar som gjordes på övervakningskameror under 1990-talet i Storbritannien. Därmed kom andra fördelar i skymundan forskningsmässigt. Men under de senaste åren finns det forskning som intresserat sig för samspelet mellan brottsprevention och möjligheten för kameraoperatörer att upptäcka tecken på brottsligt beteende med hjälp av övervakningskameror. I forskning som genomförts tillsammans med polisen i Newark i New Jersey har forskare kunnat konstatera att grövre brott och ofta föregås av mindre allvarliga brott. Det utgör en möjlighet för polisen att utnyttja den tidsluckan för att förhindra att grövre brott sker.

Markus Lahtinen igen:

– Ett intressant forskningsspår som vi just nu arbetar med är samspelet mellan kamerasystem och operatörer. Vi möter ganska ofta uppfattningen att kamerasystem i sig är tillräckligt för att förhindra och upptäcka brott. Men ett system som inte är bemannat är endast värdefullt i samband med utredningsarbete och då har ju brottet redan skett.

Krävande arbetsuppgift

– Möjligheten att använda kameror preventivt och för att upptäcka pågående brott är helt beroende av realtidsbevakning och det förutsätter i sin tur att det finns kameraoperatörer närvarande. Det är inget enkelt arbete. Som kameraoperatör ska man kunna hantera flera system och arbetsuppgifter samtidigt. Arbetet innebär att löpande föra en muntlig dialog med någon som ringer in ett misstänkt beteende och samtidigt dirigera personal till den aktuella platsen. I en miljö med många människor och kameror ska rätt kamera också snabbt kopplas upp, och det kräver en genomtänkt arkiveringsprincip för kamerorna. Därtill ska operatören löpande bevaka händelseutvecklingen på en separat videovägg och fatta beslut om åtgärder. Allt detta utspelar sig kanske under 3-4 minuter. Lägg dessutom på stresspåslaget som uppstår om händelsen är allvarlig. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att det är en krävande arbetsuppgift.

Mer information om opinionsundersökningen finns tillgänglig på LUSAX-gruppens hemsida.

Foto: Johathan McIntosh

Kontakt

Markus Lahtinen är forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och har framför allt ett intresse för att undersöka digitaliseringen och dess konsekvenser. 

Markus Lahtinen, 046-222 91 59