”Politiker följer inte experternas råd om skatter”

Den svenska skattepolitiken leder till minskad välfärd, tappad internationell konkurrenskraft och ökade samhällsklyftor. Det anser de flesta nationalekonomer, däribland skatteforskaren Åsa Hansson som menar att det är hög tid för en skattereform. ”På sikt skulle alla vinna på det”, säger hon.

De senaste decennierna har skatter på fastigheter, konsumtion och visst kapital successivt minskat samtidigt som skatten på arbete ligger kvar på en hög nivå. Dessutom har skatten på företagande inte följt med neråt i samma utsträckning som i andra länder. Det är denna utveckling som får en i stort sett enig ekonomkår att sucka tungt:

– Jag har nästan gett upp. Innan var jag lite eldig och hade tilltro till att det gick att påverka med fakta och forskningsresultat, säger Åsa Hansson som är skatteexpert och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. 

Hon har även varit ledamot i Finanspolitiska rådet och deltagit i flera offentliga utredningar om skatter. Förra året skrev hon en rapport åt studieförbundet Näringsliv och samhälle om hur en omfattande skattereform skulle kunna se ut.

– Vi ekonomer har pratat om att det behövs en skattereform i 15 år nu, men politiker tycks ovilliga att agera, säger hon.

Mer eller mindre skadliga skatter

Om målet är hög konkurrenskraft och sysselsättning, gott innovations- och företagsklimat i kombination med en välfungerande offentlig välfärd så är, enligt Åsa Hansson, de flesta nationalekonomer relativt eniga om hur skattesystemet bör utformas. 

Tonvikten bör då ligga på beskattning av varor, tjänster och fastigheter, medan beskattning av arbetsinkomster bör minska. Likaså bör skatten inte vara högre på aktivt företagande och innovation jämfört med investeringar i fastigheter, passivt aktieinnehav och andra ”mindre produktiva investeringar”.  

Med fler företag och arbetstillfällen ökar nämligen skatteintäkterna till statskassan, vilket leder till att det blir mer pengar att satsa på vård, skola, rättsväsende och även miljö- och klimatskydd.

Med andra ord: Kakan skulle både växa och kunna fördelas mer jämlikt.  

Det är just möjligheten att skifta mellan olika skatter så att det på totalen blir gynnsamt för de allra flesta som gör en skattereform så angelägen, menar Åsa Hansson. 

– Med en blocköverskridande och långsiktig överenskommelse kan man arbeta för att kompensera grupper och skapa ett transparent och överskådligt system med tydliga spelregler.

Majoriteten gagnas på sikt

Inte minst låginkomsttagare skulle vinna på en skattereform.  

– Låginkomsttagare betalar relativt sett mycket i skatt i Sverige. Exempelvis betalar en familj som bor i ett tvåmiljoners-hus relativt sett mer i fastighetsavgift än en familj som bor i en villa som är taxerad till 25 miljoner. Beloppet är detsamma, men inte andelen av husets värde. Och de som bor i hyresrätt betalar mer än de som bor i bostadsrätt eller småhus. 

Ett annat exempel är arbetsgivaravgifterna.

– De är desamma oavsett inkomst, 31,42 procent, och blir en betydande del av arbetskraftskostnaden på låga inkomster. Det gör det kostsamt att anställa låginkomsttagare. 

Utanförskap och fattigdom kostar mer

Dessutom gynnar många avdrag höginkomsttagare, såsom reseavdraget och rot- och rut-avdragen.

Även om en höjd avgift på fastigheter sticker i ögonen på personer med högt värderade och belånade hus och lägenheter, skulle samma grupp kunna kompenseras i form av sänkt inkomstskatt, argumenterar Åsa Hansson.

Samtidigt som hela ekonomin skulle växa. 

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det värre att många halkar efter än att några få blir rika. Utanförskap är kostsamt, inte bara för individerna och samhället utan riskerar även att gå i arv till nästa generation. Vi vill ha ett system där det kan löna sig att anstränga sig. Dessutom har beskattning av rika ganska liten effekt på fördelningen.

– Det är bättre att få in skattemedel på bästa sätt som sen kan omfördelas med hjälp av bidrag och finansiera  bra utbildning. 

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det värre att många halkar efter än att några få blir rika. Dessutom har beskattning av rika ganska liten effekt på fördelningen, enligt Åsa Hansson. Foto: Charlotte Carlberg-Bärg.

Detta är ett utdrag ur en artikel som ursprungligen publicerades i nyhetsbrevet Apropå den 23 augusti 2023. Läs hela artikeln på Lunds universitets webbplats där Åsa Hansson bl a också listar förslag på skattereform till politiker: ”Politiker följer inte experternas råd om skatter”