Intresse för återvandring påverkas starkt av skälen för att lämna det gamla hemlandet.

I Migrationsverkets regleringsbrev för 2023 är ett av målen att öka återvandringen, alltså att fler personer som flyttat till Sverige och fått uppehållstillstånd ska återvända till sina hemländer. Två forskare vid Ekonomihögskolan i Lund kommenterar och resonerar kring ämnet.

Dagens lagstiftning om återvandring är från 1984 och det är den som regeringen vill utreda, men redan nu har Migrationsverket fått uppdrag och startat en informationskampanj för att få fler att återvandra. 

Anna Tegunimataka, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan menar att de ekonomiska bidrag som hittills använts som incitament inte verkar ha fungerat då bara ett fåtal människor använt sig av möjligheten under se senaste tio åren. Under 2022 inkom 33 ansökningar och två godkändes, enligt Migrationsverket.

– Det finns många historiska exempel på återvandringar, utbyten och rena folkförflyttningar. När det handlar om frivillig återvandring finns det flera variabler som påverkar, såsom hur länge man bott i Sverige och hur väl man klarar sig i landet. Har familjen barn som integrerats i Sverige så är det ett tungt vägande skäl för att stanna. Hur ser det ut med möjligheter för utbildning och om familjen flydde, hur ser säkerhetsläget ut i det gamla hemlandet?

Anna Tegunimataka betonar att anledningen till att man en gång bestämt sig för att lämna sitt hem och hemland i hög grad påverkar hur troligt det är att man som familj väljer att återvandra. Arbetskraftsinvandrare har till exempel i mycket större utsträckning flyttat tillbaka jämfört med flyktingar.

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan håller med om att det generellt sett är större livsfaktorer som styr besluten att flytta från ett land och sedan eventuellt flytta tillbaka. Han nämner familjeförhållanden, krig och naturkatastrofer som betydligt viktigare än ekonomiska faktorer, även om de senare också spelar roll.

Andreas Bergh lägger till att det också är befogat att titta på vad den här typen av förslag och åtgärder innebär för samhället i stort och inte minst för majoriteten migranter som väljer att stanna.

– Lägger man energi och pengar på att öka incitamenten för återvandring har det om något en försvårande effekt på integrationen för dem som stannar i Sverige. I viss mån har det en liknande påverkan som diskussionen om permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd. En dynamik har varit att bygga på att om personer etablerar sig så ska de lättare få stanna kvar, men återvandringsstödet går i motsatt riktning.

Forskarna avslutar med slutsatsen att regeringen inte vill sätta ner foten mer än att signalera att frågan ska utredas för att visa vilka möjligheterna är. Görs utredningen någorlunda brett så måste regeringen vara beredd på andra och mer långtgående effekter än bättre integration för dem som stannar.