Hög status förr – hög status än idag

Publicerad: 2022-12-16

Vad har den familj som man föddes i för betydelse för den klasstillhörighet man får som vuxen? Elien Dalman visar att förindustriell status – som indikeras av typ av efternamn – länge har skapat stora skillnader i klasstillhörighet.

Illustration: Filip Dalman

Förindustriell status (efternamn) har gradvis tappat i betydelse för barns klasstillhörighet, men har fortfarande viss relevans för att förklara klasstillhörighet i dagens Sverige. Ättlingar till högutbildade, adliga, eller andra ”ståndspersoner” i 1800-talets Sverige har en högre status idag jämfört med dem med arbetarklass eller jordbrukarförfäder (dvs. de med son-namn). Detta tyder på att den sociala rörligheten på lång sikt har varit lägre än man tidigare har trott baserat på studier av enbart yrke eller inkomst.

– Min studie är den första som utgår från efternamnet som indikator på social ställning förutom exempelvis inkomst, förmögenhet och utbildning, säger Elien Dalman, doktorand i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, som den 16 december disputerar på avhandlingen Patterns of Persistence. Intergenerational mobility and Sweden’s social structure 1865-2015.

Hennes studie är den första som använder datakällor som täcker hela den svenska befolkningen för att beskriva hur social status har ärvts och förts vidare från föräldrar till barn, generation efter generation, från det förindustriella samhället vid 1800-talets mitt fram till idag.

Trots att industrialiseringen och välfärdsstaten förvandlade det svenska samhället i grunden, bestod vissa sociala strukturer. De familjer som hade högst social status i det förindustriella samhället vid 1800-talets mitt behöll i stor utsträckning sin privilegierade ställning under det följande århundradet, medan resten av samhället också fick det allt bättre ställt. Därmed har samhällsförändringarna spelat större roll för livschanserna för dem med lägre status.

Men om barn för 150 år sedan ärvde sin sociala status av pappan har det sedan dess blivit allt vanligare att ärva klasstillhörigheten av mamman.

Under de senaste femtio åren har ännu en faktor, som också indikeras av efternamn, kommit att betyda allt mer för möjligheten att ärva en hög social status av föräldrarna; om vi är födda i Sverige eller inte.

Elien Dalmans forskning visar också på andra utvecklingslinjer

– Jag visar att kön under samma tid gradvis har förlorat i betydelse för arvet av social status, säger Elien Dalman.

I mitten av 1900-talet gjorde kvinnorna sitt intåg på arbetsmarknaden i Sverige. I takt med att kvinnorna sedan dess har fått en ökad status i arbetslivet har mödrarnas betydelse för barnens sociala ställning också ökat.

Detta är betydelsefullt när man jämför den social rörligheten i Sverige med den i andra länder. Eftersom kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är jämförelsevis stark i Sverige, påverkas barnens klasstillhörighet mindre av pappans status än i andra länder, och därmed ser den sociala rörligheten ut att vara relativt hög. 

Kontakt

Elien Dalman

elien.van_dongen@ekh.lu.se

Elien disputerade i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan den 16 december 2022.

Eliens profil i LU Research Portal

Efternamn med hög förindustriell status

Adliga namn:

  • Trolle
  • Hammarskjöld

Namn med latinsk, eller fransk klang:

  • Celsius
  • Linnaeus
  • Nobel