Forskar på befolkningen – ända ner till minsta lilla individ

Publicerad: 2021-10-12

Från de stora perspektiven, till det lilla och tillbaka igen. Med bas i Lund harmoniserar och kodar forskare i demografi data om befolkningen och knyter ihop stora skeenden med den enskilde lantbrukarens, industriarbetarens eller högre tjänstemannens livshistoria.

Martin Dribe är professor i ekonomisk historia och forskar om ekonomisk demografi ur ett historiskt perspektiv. Foto: Louise Larsson

En kortare version av artikeln hittar du här (lu.se)

– Vi har pratat om storskaliga register med husförhörslängder och folkräkningar länge. Det är insamlat för administrativa ändamål och utgör en typ av big data. I dag har vi sociala medier och annat, som telefonoperatörer som registrerar rörelsedata hos sina kunder. Det samlas in för andra syften och ger också stora mängder data. Men det är inte vad vi talar om när vi talar om ”big microdata” under den här konferensen, säger Martin Dribe, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi.

Legendar inom databasbyggande till Lund

I november anordnar centret sin fjärde konferens med fokus på demografi, Lund Population Day. Årets tema är Big microdata in Population research. Som vanligt blir det en inbjuden huvudtalare samt flera föreläsningar från Lundaforskare inom ekonomi, medicin och samhällsvetenskap. Årets huvudtalare beskriver Dribe som ”en legendar inom databasbyggande”.

– Steven Ruggles kommer att tala om att bygga upp stora öppna databaser som forskningsinfrastruktur. Han grundade Ipums i USA, där fokus ligger på digitaliseringen av folkräkningar, först i USA och sedan också i andra länder (www.ipums.org).

Ruggles är hedersdoktor vid Ekonomihögskolan sedan 2020 och har med sitt arbete inspirerat andra forskare att arbeta för öppna data.

– Hans arbete är unikt på två sätt: Det handlar om att digitaliserad data ska harmonisera, trots olika källor. Då behöver den också kodas och dokumenteras. Men datan ska också vara fritt tillgänglig. Tidigare höll forskare mycket mer på det som de samlat in. Men nu för tiden är det väl ingen som inte har fri data som mål.

Martin Dribe beskriver hur stora databaser av olika slag är ”jätteviktiga” för all slags kvantitativ samhällsvetenskap. Men också hur tillgången och presentationen av data, framför allt på individnivå, har förändrats under de senaste femtio åren.

– Går vi tillbaka till 70-talet var det fokus på tidsserier och statistiska tabeller, ofta på landsnivå. Nu är det i stället stort fokus på individen. Det kan vara sociala data, yrkesuppgifter och där man mäter över flera generationer.

Med Lund Population Day vill forskarna lyfta upp vikten av samhällsvetenskaplig forskningsinfrastruktur, ett område som enligt Martin Dribe förtjänar att få såväl mer strålkastarljus som finansiering.

– Naturvetenskap, medicin och teknik får miljoner varje år för sin forskningsinfrastuktur. Men humaniora och samhällsvetenskap har länge fått en väldigt liten bit av det där. Nu har man börjat vakna, både inom universitetet och forskningsfinansiärer som VR och Forte. Jag tror och hoppas att de ser att det här är framtiden.

Landskrona som historiskt labb

Det blir mycket tal om databaser när man talar med Martin Dribe. Swedpop, Ipums, SEDD … Konkret handlar det ofta om att ta till exempel administrativa, historiska uppgifter om en familj bosatt i Landskrona och överföra dem från en skannad församlingsbok till ett formulär. Helheten utgör sedan en god grund för fortsatt forskning.

Forskningsprogrammet En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie är ett exempel på både tillgängliggörandet av data och forskningen på densamma. Projektet är finansierat med 35 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond under åren 2016–2022.

Varför just Landskrona?
– Vi ser Landskrona lite som ett labb, där vi kan testa olika hypoteser eller påståenden, med grund i den rika flora av data som vi har systematiserat i projektet. Även om staden inte är statistiskt representativ för Sverige finns det ingen anledning att tro att Landskrona skulle skilja sig särskilt mycket från någon annan svensk gammal industristad.

För att verkligen kunna besvara frågan på ”varför Landskrona” måste vi backa bandet något. På 1980-talet startade ekonomisk-historikern Tommy Bengtsson ett projekt tillsammans med Landsarkivet (nuvarande Riksarkivet). Han hade tillsammans med några kollegor tidigare forskat utifrån tabelldata, men var intresserade av att gå ner på individnivå. De valde några församlingar runt Kävlinge och Kågeröd, där källmaterialet var bra. Detta blev så småningom Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD).

– När SEDD skulle utökas så föll valet på närbelägna Landskrona, med sin spännande industrihistoria. Där har nu fem personer de sista tio åren suttit på Riksarkivet och matat in uppgifterna i ett formulär, säger Martin Dribe.

I formulären hamnar uppgifter från husförhörslängder och församlingsböcker, det som blev vårt moderna befolkningsregister. Men också ekonomiska mantalslängder, inkomst- och taxeringslängder. Det hela länkas också till moderna register. Det handlar bland annat om yrke, familj, inkomst, när man levde och dog.

– Målet är ju någonstans en svensk motsvarighet till Ruggles stora Ipums. Numera ingår vi i något som kallas Swedpop (www.swedpop.se), ett gemensamt initiativ där det i dagsläget ingår våra skånska församlingar, och data från de svenska folkräkningarna (1880-1950) samt från församlingsböcker och andra administriaativa register för Västerbotten, Stockholm och Göteborg. Det är en av få nationella forskningsinfrastrukturer inom humaniora och samhällsvetenskap som finansieras av Vetenskapsrådet.

Ojämlikhet i hälsa – något nytt

Inom Landskrona befolkningsstudie har hittills 14 vetenskapliga artiklar publicerats (många fler som baseras på SEDD). Det är allt från mödravård och långsiktiga effekter av tidig skolgång, till grannskapseffekter på till exempel utbildning. Mycket fokus inom programmet ligger på att studera olika aspekter av socioekonomiska skillnader.

– Vi har visat att dagens ojämlikhet i hälsa och dödlighet har växt fram under de senaste decennierna. Först från cirka 1970 finns det en tydlig socioekonomisk gradient i vuxendödligheten för både män och kvinnor. Samtidigt som alla får det bättre genom välfärdsstaten, så får vi alltså skillnader mellan grupper vad gäller hälsa. Tidigare under 1900-talet hade faktiskt de bättre bemedlade män högre dödlighet i vuxen ålder än arbetarklassen. Det beror sannolikhet på att tjänstemännen på den tiden i högre grad rökte, stressade och hade stillasittande kontorsjobb.

Martin Dribe menar att den här historieskrivningen av folkhälsa kan verka paradoxal, men det är egentligen inte så konstigt som det låter:

– Många tror att det var stora skillnader i livslängd mellan fattig och rik förr i tiden. Men det stämmer inte. Ingen av grupperna hade kunskapen att skydda sig. Epidemier och barnsjukdomar drabbade barn i alla samhällsklasser. När Spanska sjukan kom visste man inte fullt ut skillnaden mellan virus och bakterier. Men när man väl börjar förstå vad som orsakar olika saker, då använder man sin utbildning till att kompensera och det är då vi ser att till exempel bättre utbildade lever längre än andra samhällsklasser.

Fotnot: Lund Population Day äger rum 18 november 2021 på Ekonomihögskolan i Lund, Holger Crafoords Ekonomicentrum, samt digitalt. Läs mer och anmäl dig via ed.lu.se.

Landskronaprojektet

Målet med forskningsprogrammet att studera långsiktiga ekonomisk-demografiska processer kopplade till industrialisering, modern ekonomisk tillväxt och den genomgripande samhällsomvandling som ägde rum under 1900-talet. Omvandlingen har totalt förändrat levnadsvillkoren för människor i hela den industrialiserade världen inte bara vad gäller näring, konsumtion och livskvalitet i stort, utan också genom att förändra de demografiska betingelserna som formar vår vardag.

Projektet baseras på en unik databas, Skånes ekonomisk-demografiska databas, som innehåller ekonomiska och demografiska data på individnivå för hela 1900-talet.

Steven Ruggles och Ipums

Steven Ruggles är en av grundarna av Ipums, världens mest kända ”big data”-projekt inom samhällsvetenskapen. Det startade som ett projekt för harmonisering och tillgängliggörande av de amerikanska folkräkningarna och har sedan expanderat till att bli världens främsta institution för tillhandahållande av mikrodata för befolkningar världen över.

I dag innehåller Ipums nästan en miljard observationer från de amerikanska folkräkningarna och mer än en miljard observationer från internationella folkräkningar från mer än 100 länder. Ruggles har genom Ipums varit en pionjär vad gäller ”big data” och att göra forskningsdata fritt tillgänglig, på det sätt som i dag blivit populärt under beteckningen ”open data”.

Artikel: Steven Ruggles ny hedersdoktor vid Ekonomihögskolan

Läs mer

Några av de databaser och projekt som omnämns i artikeln.

SEDD

SWEDPOP

Landskrona befolkningsstudie

Demografi

Demografi är vetenskapen om befolkning och befolkningsförändringar. Statistiska data om befolkningen är den naturliga utgångspunkten för demografiska studier, oavsett om de gäller fertilitet, mortalitet eller migration.

Källa: Demografins grunder av Martin Dribe och Maria Stanfors

Centrum för Ekonomisk demografi

Centret inrättades som en Linnémiljö 2006, men är sedan 2018 organisatoriskt knutet till Ekonomisk-historiska institutionen vid Ekonomihögskolan. Centret fungerar i dag som ett nätverk som samlar forskare från Ekonomihögskolan, Medicinska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna vid Lunds universitet med intresse för ekonomiska och sociala frågor kopplade till demografi.

Alla befolkningsintresserade forskare inom Lunds universitet är dock välkomna att bli affilierade med centret.

Centrum för Ekonomisk demografis webbplats

LUM

En kortare version av reportaget publicerades i Lunds universitets magasin, LUM, nr 4 2021.

Läs hela LUM på lu.se