lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Ekonomin mår bra av tillit mellan människor

Publicerad: 2017-12-07

Går det att lita på folk i allmänhet? Ja, svarar ungefär två av tre svenskar. Nordiska länder ligger högt i det vi kallar mellanmänsklig tillit. I andra länder är det inte lika självklart. Vad händer när perspektiven möts? Nationalekonomen Andreas Bergh har studerat fenomenet närmare.

I Sverige har vi tillgång till sjukvård och skolgång oavsett vad våra föräldrar tjänar, vi döms av ett rättsväsende där alla anses lika inför lagen, och vi törs be en främling på tåget vakta vårt bagage medan vi går och köper en kopp kaffe. Vi känner tillit till folk omkring oss.

Andreas Bergh, forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har intresserat sig för fenomenet tillit sedan han skrev sin avhandling för 15 år sedan om den svenska välfärdsstaten, där han ville veta varför vissa länder har en välfärdsstat och andra inte.

Tillitsfulla mår bättre och tjänar mer

– Svaret du ger på frågan ”Går det att lita på människor i allmänhet?” brukar korrelera med hur du beter dig i ett antal olika situationer. Känner du tillit, har du vissa personliga, politiska och ekonomiska fördelar. Tillitsfulla har bättre hälsa, högre inkomst, är nöjdare med livet och är mer benägna att samarbeta, berättar Andreas Bergh.

Eurostat, som sammanställer och redovisar officiell statistik för EU, konstaterar i sina tillitsmätningar att de nordiska länderna ligger högt, medan exempelvis Turkiet, Sydamerika och de före detta Sovjetstaterna ligger lågt i tillitsnivå. I länder med hög tillit har människor såväl högre utbildning som högre inkomst.

– Hög tillit har visat sig främja ekonomisk tillväxt. Produktiviteten stiger för att man gör rätt saker och slipper lägga tid på kontrollmekanismerna. Transaktionskostnaderna blir lägre. Med tillit och pålitlighet kan mindre resurser läggas på att se till att avtal hålls. Och fler avtal kan komma till stånd. Butiksinnehavare kan låta kläder hänga på ställningar utanför affären. Litar man på människor behöver man inte använda sig av jurister, advokater, poliser, rättsapparat – avtal hålls ändå.

Tilliten har inte minskat av flyktingströmmen

Men vad händer då i mötet mellan grupper som har olika hög mellanmänsklig tillit? Vad händer med tillitsfulla svenskar som flyttar utomlands – och vad händer när vi tar emot människor från stater där tillit och välfärd är låg?

Den svenska tilliten har legat oförändrad väldigt länge.
– När man frågar folk i allmänhet tror de att tilliten minskat under de senaste åren av flyktingströmmar. Men tillit är någonting som går i arv i generationer. Den är väldigt robust.

I svenskbygder i USA är det, berättar Andreas Bergh, tio procent fler som anser att människor i allmänhet är att lita på. Men samtidigt visar andra undersökningar att det finns en viss anpassning när man flyttar från ett lågtillitsland till ett högtillitsland.

– 42 procent av dem som har flyttat till Sverige från Serbien och Montenegro tycker att människor i allmänhet går att lita på, jämfört med 26 procent av dem som bor kvar. Bland turkar som bor i Danmark är siffran 31 procent – och så låg som 16 i Turkiet.
– Men ganska långt från danskarnas egna 68 procent.

Fungerande rättsstat är A och O

I den typ av etniskt homogena områden som är vanliga i USA – som Chinatown och Little Italy – verkar tilliten ligga högre än i etniskt blandade områden.

Det verkar vara välfärd som följer på tillit, snarare än tvärtom. En hypotes som har visst stöd är att tilliten ökar om människor uppfattar att rättsstaten fungerar som den ska, opartiskt och utan korruption.
– Det ska inte gå att muta sig ur eller påverka genom att känna rätt person.

Ytterligare en hypotes är att konkurrens främjar tillit.
– Köper du någonting som är dåligt, har säljaren lurat dig – och finns det då konkurrens, så konkurreras den som luras ut, säger Andreas Bergh och konstaterar att före detta kommunistregimer som regel har lägre tillitsnivå.

Han påpekar att vi bör fundera över hur Sverige tar emot invandrare – hur påverkar det tilliten hos nyanlända?
– Det finns skäl att se över etableringsprocessen – en utlämnad situation som kan upplevas rättsosäker. Tilliten verkar dessutom vara mer formbar i unga år, och ungas tillit riskerar att ta skada av brister i rättsstaten. Det syns inte direkt i statistiken, men kan vara svårt att reparera längre fram.

Mer om tillitsforskning

Tillit mäts, förutom av Eurostat, av SOM-institutet i Göteborg och i undersökningar som European Value Survey och World Value Survey.

Kännetecknande för högtillitsländer är låg inkomstspridning, fungerande rättsstat, låg korruption, hög utbilningsnivå, meritokrati.

Kontakt

Andreas Bergh är nationalekonom och docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han är aktuell med nya boken ”Två filter – varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig” (Liberal Idédebatt).

Kontakt: andreas.bergh@nek.lu.se
Telefon: 046-222 46 43

Andreas Berghs sida i Lunds universitets forskningsportal