30 miljoner för att förstå koloniala strukturer i Sydafrika

Publicerad: 2020-12-08

Många länder i Afrika påverkas fortfarande av strukturer som de gamla kolonimakterna la grunden till. Eller? Det ska forskaren Erik Green från Ekonomihögskolan granska i ett nytt forskningsprojekt, finansierat med nästan 30 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond.

Ingången till the Apartheid Museum i Johannesburg, Sydafrika. Foto: Istock

Erik Green är universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han kommer leda det internationella forskarteam som nu för första gången ska systematisera stora mängder historiska data från Ostindiska kompaniets kolonisering av Sydafrika.

Målet: att kunna svara på om och hur Europas kolonisering under 1500- till 1700-talen påverkade de koloniserade områdenas ekonomiska utveckling på ett sätt som är synligt än i dag. Detta hoppas forskarna åstadkomma genom att skapa de hittills mest kompletta databaserna någonsin över Sydafrikas koloniala ekonomi.

Förra året var du i Sydafrika på ”RJ Sabbatical” för att skriva en bok om slavekonomi. Hänger det arbetet ihop med det kommande projektet?

– Jag och familjen var där i ett helt år. Det gick bra och nu är boken ute hos förlag på granskning. Just nu kallar jag den “The estabilishment and expansion of the Cape coloni: a study of intended consequences.” Den hänger absolut ihop med det kommande projektet – det jag har fått pengar för nu är en vidareutveckling av ett mindre projekt som håller på att avslutas. Boken är en sammanfattning av vad vi har gjort och vad andra har gjort. Det var under arbetet med boken som vi fick iden att försöka gå vidare med ett större projekt.

Vad ger det att vara på plats i Sydafrika, kontra att forska på Sydafrikas ekonomiska historia från Sverige?

– Den dagliga kontakten som du får när du är på plats är ovärderlig. Jag har länge jobbat ihop med personer i Sydafrika, men det blir en helt annan sak när man går och tar kaffe tillsammans på förmiddagsfikat. Det blir ett sammanhang där man lär känna varandra och utbyter idéer. Jag har också fått med mig familjen i att kolla runt i olika miljöer som har med 1700-talets Kapkoloni att göra. Hur såg det ut när de europeiska bosättarna kom 1705? Att vara på plats ger en känsla för omgivningarna och för avstånd. Det är först då det abstrakta blir konkret och man verkligen förstår.

Det nya projektet heter ”Etablerandet, tillväxten och arvet av en bosättarkoloni: Kvantitativa panelstudier av Kapkolonins politiska ekonomi”. Ni vill studera hur en kolonial ekonomi och dess institutioner utvecklas och ta reda på om de än i dag påverkar tidigare koloniserade områden. Varför är det viktigt att studera detta?

– Främst för att det finns en samstämmighet bland forskare att kolonialismen har haft långsiktiga effekter. Det vill säga att det är vad som kan förklara varför vissa länder är rika och andra är fattiga; allt menar man går att förklara med koloniala strukturer. Men problemet är att det hela är mycket grovt generaliserat och sällan underbyggt med systematiska empiriska studier. Flertalet forskare har under senare år pekat på att dessa generaliseringar är problematiska. Det kan ge en del problematiska antaganden.

– Nu ska vi studera material från i princip dag ett: från etablerandet av en formell koloni och 150 år framåt. Då kan vi se hur strukturerna byggs upp och hur kopplingarna är mellan olika variabler. Vi tar ett steg tillbaka kan man säga. I dag gör de flesta antagandet att Sydafrika är ojämlikt på grund av kolonismen. Men nu ska vi studera hur det faktiskt såg ut och på vilket sätt som ojämlikheten byggdes upp. Vår tanke är att man sedan ska kunna säga om vi verkligen kan påstå det vi gör i dag, om kolonismens långvariga effekter.

Ni har fått ett anslag på 29,4 miljoner över sex års tid. Varför behöver ni så mycket pengar till detta? 

– Det är den vanligaste frågan som vi har fått av finansiärens expertkommitéer innan vi fick ja till anslaget. Men det är ganska enkelt: vi behöver strukturera och gå igenom ett väldigt omfattande material till våra databaser. För att göra det krävs en stor grupp som är experter på helt olika saker. Det är även så pass gammalt material att det inte bara är att ta bilder, skanna och föra över till dator. Nej, man måste sitta och skriva av med papper och penna. Vi kommer ha fyra heltidsanställda som jobbar med det.

– Vi behöver ha allt ifrån folk som kan holländska så som det talades på 1700-talet och sådana som kan de breda teoretiska debatterna till personer som verkligen är experter på Kapkolonins historia. Vi behöver också experter på specifika statistiska metoder och maskininlärning. Det är roligt att det blir en sådan väldig bredd; vi lär oss mycket av varandra när vi jobbar ihop.

– Så det är en kombination av omfattande material och att vi behöver många personer som alla kan göra sin lilla del i den stora helheten. Vi hade kunnat vara färre, men då hade vi bara kunnat göra en liten del av det som nu blir ett stort projekt. Istället för att hanka oss fram och söka anslag efter anslag, så bestämde vi oss för att tänka större: nu ska de här databaserna bli klara.

Finns de här databaserna redan i dag?

– En av dem är påbörjad av oss, de andra är påbörjade av andra forskare, men de är ofullständiga. Vi måste i princip börja om från början.

Ni ska använda tre unika databaser. På vilket sätt är de unika?

– Det unika är deras omfattning; att de sträcker sig över så lång tid – 180 år. De är också unika i det att de är så detaljrika. Det finns en fördom om att man inte kan studera Afrika på grund av att det i många fall saknas historiska data. Här har vi ett undantag där vi förmodligen kan bygga upp en av världens bäst detaljerade databaser.

Hur kommer det sig att det kan bli så detaljerat?

– Sydafrika under kolonitiden hette just Kapkolonin. Och det var inte Holland som stat som grundade kolonin, utan det var Nederländska Ostindiska kompaniet. Det bedrevs med andra ord som ett företag. De hade av den anledningen bättre incitament för att göra mer detaljerade rapporter, av den enkla anledningen att de behövde kunna göra sina balansräkningar.

I anslagsinformationen på rj.se nämns att detta blir den första individbaserade studien av en kolonial ekonomins förändring över tid. Varför har liknande studier inte gjorts tidigare?

– Det har inte gjorts såvitt jag vet, men det kan ha gjorts mindre insatser. För att verkligen tränga in på djupet krävs det just väldigt mycket pengar. Vår förhoppning är att vi ska kunna använda den här detaljrika informationen för att sätta upp hypoteser som man kan använda på mindre detaljrika fall. Kanske kan vi inspirera forskare som sysslar med andra länder, som Indonesien eller Brasilien, och som kan testa våra hypoteser mot sina forskningsobjekt.

När startar projektet?

– Vi fick veta i slutet av november att vi fick pengarna och projektet startar i januari. Det ska bli kul att sätta igång ganska omedelbart, vi måste sätta upp en hållbar struktur med undergrupper och koordinatorer. I dessa coronatider ska vi sköta allt genom Zoom. Det blir också spännande att se hur det fungerar.

Vad kom först för din del – intresset för Afrika eller ekonomisk historia?

– Jag vet egentligen faktiskt inte. Jag har alltid varit intresserad av historia och internationella frågor och efter gymnasiet gick jag på Österlens folkhögskolas Afrikakurs. Där ingick det att man åkte iväg fyra månader med start i Östafrika, vidare till Uganda och hela vägen ner till Sydafrika.

– Sen dess har princip allt jag gjort kretsat kring Afrika. Jag hade ganska begränsade erfarenheter av att överhuvudtaget befinna mig utomlands innan kursen, så allt jag upplevde gav starka intryck. Det var så mycket som fascinerade mig, som jag inte riktigt förstod och ville veta mer om. När vi reste runt blev just Sydafrika extra spännande. Det här var precis efter att apartheidregimen hade fallit 1995 och därmed blev det mycket diskussioner utifrån det.

 

Kontakt

Erik Green
Universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Telefon: 073-681 69 00
E-post: erik.green@ekh.lu.se

Läs mer om Eriks forskning

Mer information

Projektet ”Etablerandet, tillväxten och arvet av en bosättarkoloni: Kvantitativa panelstudier av Kapkolonins politiska ekonomi” finansieras av Riksbankens Jubileumsfond med 29,4 miljoner kronor över sex års tid, med start i januari 2021.

Projektledare är Erik Green, universitetslektor och docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Deltar i projektet gör även forskare från Stellenbosch University i Sydafrika, Utrecht University och Leiden University i Nederländerna, MIT, UC Davis och University of Colorado i USA.

Projektet startar formellt i januari 2021 och pågår till och med december 2026.

Läs mer om projektet på rj.se
 

Karta över den holländska kapkolonin 1795. Klicka för större bild.

Karta över Kapkolonin 1795. Klicka för större bild.