Om KEFU

KEFU bildades i augusti 1984. Grundare, finansiärer och uppdragsgivare är Lunds universitet, Region Skåne och Skånes kommuner. Det ursprungliga namnet var "Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning" som senare förkortades till KEFU.

Uppdraget

KEFU:s syfte är att, som ett samarbetsorgan mellan de olika medlemmarna, initiera och stödja forskning och utbildning som kan tillämpas i kommuners och regioners arbete på det ekonomiska området.

Seminarieverksamhet

KEFU bedriver en kontinuerlig seminarieverksamhet där kommunalekonomiska ämnen tas upp och där vi vill stimulera en levande dialog mellan teori och praktik. Seminarierna är öppna för alla. För representanter från Skånes kommuner och Region Skåne är de dessutom avgiftsfria. Seminarier arrangeras ungefär sex gånger per år.
På grund av rådande pandemi kommer alla seminarier 2021-2022 att erbjudas som poddar. Om fysiska seminarier blir möjliga kommer poddar att ges parallellt.

Kursverksamhet

KEFU erbjuder varje termin tre till fyra kurser. Målgruppen är anställda inom kommuner och region. Bland de som deltagit i utbildningarna finns t.ex. ekonomer, verksamhetsansvariga, personalansvariga, politiker m.fl. Kurserna är öppna för alla. 
Kurserna kommer 2021-2022 till stor del att ges digitalt. 

Forskning och utveckling

I samarbete med Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, initierar och stödjer KEFU forsknings- och utvecklingsprojekt inom det kommunalekonomiska området.

Förutom traditionell forskning inom området finns även intresse att driva utvecklingsprojekt i samarbete med kommuner och regioner. I dessa utvecklingsprojekt kan forskare med anknytning till KEFU ställa upp som diskussionspartners samt utföra utredningsuppdrag.

Forskarnätverk

KEFUs forskarnätverk består av forskare som på olika sätt är engagerade i KEFUs verksamhet, både som forskare och undervisare. Inom nätverket finns det forskare som specialiserat sig inom såväl den kommunala, regionala, frivilliga och statliga sektorn. De kunskaper och förmågor som finns inom nätverket täcker en bred palett av frågeområden inom organisation och ledning, såväl empiriskt som teoretiskt. Mer om nätverkets forskningsområden och de olika forskarnas specialiteter går det att läsa om på PUMARs hemsida.

Nätverkets forskare publicerar sig vanligtvis i internationella tidskrifter och bidrar härigenom till bland annat en spridning av de erfarenheter som finns av de senaste decenniernas reformer inom svensk offentlig sektor. Internationellt är det relativt ovanligt med denna form av större samlade nätverk inom ”public management and governance”. Frågor om samverkan, drift- och ägandeformer, konkurrens, upphandling, ekonomistyrning, styrning genom nyckeltal och benchmarking, goda exempel är några av de områden som de senaste åren studerats i olika empiriska kontexter.

Senast uppdaterad: 2021-04-22