Ekonomisk historia

Forskningsområden och utmaningar

Ekonomisk-historiska institutionen har ett grundmurat anseende för sina omfattande forskningsprogram med tonvikt på långsiktiga processer, baserat på ekonomisk teori och kvantitativa metoder som viktiga verktyg.

Forskningsämnena är inriktade på frågor av stor relevans för samhället. Institutionen har en erkänd internationell publiceringshistorik och är mycket framgångsrik med att locka extern finansiering.

Mer än 80 procent av institutionens sammanlagda budget används till forskning. Medarbetarna är unga och internationella, med rötter i ett 30-tal länder. De har omfattande internationella nätverk och de är väl representerade vid internationella forskningskonferenser. Det finns en koppling mellan starka forskningsområden och undervisningens utveckling.

Läs mer om Ekonomisk-historiska institutionen

Våra forskningsområden:

Ekonomisk demografi

Ekonomisk demografi handlar om det grundläggande i människors liv: födelse och död, äktenskap och skilsmässa, migration och social rörlighet, och framför allt om hur demografiska processer formas av socioekonomiska faktorer på individ-, familje- och samhällsnivå.

Demografi påverkar också ekonomin och samhället genom en föränderlig åldersstruktur, migrationsströmmar, cykler inom fackföreningsbildning samt barnafödande.

Inom ekonomisk demografi studerar vi befolkningsfrågor ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och hur demografin interagerar med ekonomin. Vår forskning syftar till att förbättra kunskapen om och förståelsen av demografiska processer från förindustriell tid fram till våra dagar.

En stor del av forskningen bygger på en livsloppsbaserad ansats där vi använder data på individ- och familjenivå i en rad olika geografiska kontexter. Forskare inom detta område är anknutna till Centrum för ekonomisk demografi, som samlar forskare från tre fakulteter (Ekonomihögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten) vid Lunds universitet.

Forskningen organiseras inom sex temaområden som har kopplingar mellan varandra och som har gemensamma teoretiska och metodologiska ansatser:

  • Hälsa och dödlighet.
  • Kön, familj och välfärd.
  • Migration och integration.
  • Åldrande befolkning.
  • Historisk demografi.
  • Social stratifiering och rörlighet.

En stor del av vår forskning har finansierats genom externa bidrag som vi har tilldelats i konkurrens med andra aktörer, bland annat från EU, Vetenskapsrådet (VR), Riksbankens jubileumsfond, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse (Handelsbanken).

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Ekonomisk utveckling i det globala Syd

Studiet av ekonomisk utveckling i det globala Syd ur ett långsiktigt perspektiv blir allt viktigare med tanke på dagens globalisering, integration och konvergens. Detta gäller såväl i det globala Nord som för de framväxande akademiska samfunden i Afrika, Asien och Latinamerika.

I diskussioner om utvecklingsutmaningarna för det globala Syd saknas ofta en tillräcklig förståelse av den mångskiftande historien i olika regioner och länder. Detta leder till en bristande förståelse av hur utvecklingsbanorna har sett ut i olika sammanhang och vilka utvecklingsutmaningar som återstår.

En förklaring är att det saknas insikter om viktigt det är att förstå historien för att kunna planera framtiden. En annan förklaring är den bristande och ojämna finansieringen av forskning om det globala Syds historia. Vår forskningsgrupp strävar efter att minska gapet mellan historisk forskning om det globala Syd och dagens utvecklingsdebatt. Ämnet är omfattande i såväl tid som rum: det täcker ungefär de senaste 150 åren och sträcker sig över Afrika, Asien och Latinamerika.

Ett delområde har en mer rent historisk karaktär och delar många av de klassiska forskningsintressena inom området för det globala Nords ekonomiska historia, såsom långsiktig demografisk förändring, jordbrukshistoria, kolonialism och imperialism, statsbyggnadsförmåga, löner och levnadsstandard, resursfördelning och ojämlikhet.

Ett annat delområde ligger närmare nationalekonomin och en mer dagsaktuell utvecklingsdebatt, såsom målen för hållbar utveckling. I forskningen undersöker vi trender i ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning, analyserar villkoren för sektorsförändringar inom och mellan jordbruk, industri och tjänster, föränderliga villkor för global interaktion och så vidare.

Afrikansk ekonomisk historia

Afrika söder om Sahara är en region som uppmärksammas allt mer av det internationella samfundet. Från att i första hand ha förknippats med fattigdom och misslyckade statsbildningar i slutet av 1900-talet har regionen sedan millennieskiftet i allt högre grad förknippats med dynamiska ekonomiska processer. Enligt de nuvarande prognoserna för befolkningsökning kommer regionens globala betydelse bara att öka under de kommande decennierna. En aspekt av de nya dynamiska processerna är det ökande intresset för Afrikas historia, och afrikansk ekonomisk historia är ett forskningsområde som har vuxit betydligt under de senaste tio åren.

Det internationella samfundet företräder en rad olika forskningsområden, däribland demografi, handel inklusive slavhandeln, jordbrukstillväxt, statens förmåga, levnadsstandard och ojämlikhet. Gruppen, som har sin bas i Lund, har nyligen blivit kanske den största i världen, med ett tjugotal seniora och juniora forskare och assistenter.

Asiatisk ekonomisk historia

I Stillahavsområdet och Asien finns de få befintliga exemplen utanför det globala Nord som har gjort hela resan till att bli utvecklade industri länder. Ett viktigt fokus för forskningen vid institutionen är att tolka orsakerna till och mekanismerna bakom den snabba industrialiseringen av de asiatiska ekonomierna. I denna forskning, som sträcker sig tillbaka till kolonialtiden, ligger tonvikten vid samspelet mellan faktortillgångar, institutionella system och teknisk kapacitet.

Utvecklingsekonomi

Forskningen i utvecklingsekonomi vid institutionen är främst inriktad på erfarenheter av och utsikter till ekonomisk utveckling i utvecklingsländer utanför det globala Nord ur ett långsiktigt perspektiv. Ekonomisk tillväxt, jämlikhet och strukturell förändring är centrala begrepp inom detta forskningsområde. Vi lägger stor tonvikt på institutionell teori och på samspelet mellan ekonomisk förändring och sociopolitiska krafter inom alla områden av utvecklingsforskning.

Forskningen handlar om att dra lärdomar av omställningsprocesser, framför allt i Stillahavsområdet och Asien, men också av utvecklingserfarenheter i Latinamerika och Afrika söder om Sahara. Utvecklingen i det globala Syd sker i en global kontext i snabb förändring, där nya marknader och tillväxpoler växer fram. Därför är det avgörande att förstå de möjligheter och konsekvenser som globaliseringen innebär.

Forskningsgruppen inom utvecklingsekonomi har ett omfattande nätverk för samarbete med andra universitet och internationell organisationer. Dessutom erbjuder institutionen ett internationellt mastersprogram i ekonomisk utveckling och flera kurser med inriktning på utvecklingsstudier.

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Finanshistoria, banker och försäkring

Vi tillhandahåller systematiska kunskaper som bygger på empirisk forskning, både om hur finanssektorn driver ekonomisk tillväxt och utveckling och om kriser och hur sådana kriser kan dämpas eller undvikas.

Finans och makroekonomi

Forskning om:

  • orsaker till och konsekvenser av bankkriser,
  • krishantering,
  • finansregleringar,
  • finansiella och reala makroekonomiska cykler,
  • centralbanker och penningpolitik,
  • fri bankverksamhet,
  • olika valutakurssystem,
  • offentlig skuldutveckling,
  • statskonkurs och statsskuldshantering,
  • finanssektorns roll för ekonomisk tillväxt (på internationell och nationell nivå).

Inom vår forskning har vi konstruerat flera långsiktiga databaser för flera länder, däribland

  • bankuppgifter,
  • penningförsörjning,
  • statsskulder,
  • BNP
  • index över industriproduktivitet,
  • nominella och reala effektiva växelkurser, m.m.

Försäkringar och pensionssystem

Vi undersöker vilken roll förtida uttag av livförsäkringar och system för förtida uttag av pension spelar för den finansiella och ekonomiska utvecklingen. System för förtida uttag av pension är viktiga eftersom de har bidragit till framväxten av institutionella investerare.

Det ger också kunskaper om enskilda personers sparbeteende och prognosticeringsförmåga: i vilken utsträckning har enskilda personer kunnat spara och har de i verkligheten sparat för sämre tider eller ålderdom? Hur hanterades risker? Vetenskap om förtida försäkringsuttag och tillgång till demografiska uppgifter används för att skapa försäkringssystem som skulle göra det möjligt för försäkringsleverantörer att sätta rätt försäkringspremier.

Den politiska ekonomin för pengar och finanser

Vi undersöker ekonomisk idéhistoria för att förstå den politiska ekonomin för finanser. Bland annat undersöker vi debatter i dagstidningar, parlament och politiska publikationer om finansiella och penningpolitiska frågor. Vi ställer till exempel följande frågor: Hur används finans- och penningteori för att legitimera riktlinjer och regleringar? Hur påverkar politisk osäkerhet finans och tillväxt? Hur förändras regleringsordningar över tid och hur införs alternativa penningsystem (till exempel kryptovalutor)?

Vi undersöker också hur finans- och penningteorier utvecklas i förhållande till den ekonomiska kontexten när teorin vinner acceptans.

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Historiska arbetsmarknader

Studiet av arbetsmarknader i ett historiskt perspektiv visar omfattande strukturella förändringar och enorma framsteg när det gäller organisering av och ersättning till arbetskraft, vilket påverkar den ekonomiska tillväxten och individernas välbefinnande.

Historiska arbetsmarknader handlar om hur arbetsmarknaden fungerar (t.ex. lönebildning tillgång till och efterfrågan på arbetskraft), arbetsmarknadsutfall för olika grupper och åtföljande gap, samt arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsinstitutioner. Forskningen inriktas på både makro- och mikronivå, med betoning på stora databaser och kvantitativa metodologiska ansatser.

Vi undersöker deltagande på arbetsmarknaden, produktivitet, löner, kompetensutveckling och karriär, möjligheter att förena arbete och privatliv, integration av invandrare samt arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsinstitutioner nu och då, ofta ur ett jämställdhetsperspektiv.

Genom att koppla dåtid till nutid kan vi få en bättre förståelse av såväl dagens som framtidens arbetsmarknadsproblem.

Vår forskning syftar till att förbättra kunskaperna om och förståelsen av hur arbetsmarknader fungerar, utvecklingen i deltagandet på arbetsmarknaden, arbetslöshet och fritid, jämställdhets- och invandrargap samt politikens och institutionernas roll genom att dra lärdom av historiska erfarenheter. Genom att koppla dåtid till nutid kan vi få en bättre förståelse av såväl dagens som framtidens arbetsmarknadsproblem.

Vår forskning har främst finansierats med externa bidrag från till exempel Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse (Handelsbankens forskningsstiftelse).

Exempel på pågående projekt

  • Alla arbetade: arbetsmönster och arbetsfördelningen i hushållen i det tidiga moderna Sverige
  • Att tillverka ojämlikhet
  • En ny titt på spinnerskor: arbete och liv före industrialiseringen
  • Starkare tillsammans? en mikrohistoria om kollektiva insatser och arbetsliv
  • Längre arbetsliv och obetald vård
  • Kvinnors egenmakt och ekonomisk tillväxt: fallet Sverige 1749–2016
  • Rörlighet mellan generationer i Sverige före och efter välfärdsstaten
  • Regleringar och arbetsmarknaden i 1800-talets Sverige.

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Hållbara omställningar över tid och rum

Gruppens uppdrag är att bidra med forskning av hög kvalitet till grundläggande frågor som rör de stora samhällsutmaningarna med globalisering och klimatförändring, såsom omställning till förnybar energi, institutionell utveckling för ett globalt koldioxidpris och svenska innovationer för hållbarhet.

Forskningsgruppen för hållbara omställningar vid Ekonomisk-historiska institutionen vill förstå hur ohållbara beteenden och hållbara omställningar utvecklas över tid och i global omfattning. I olika projekt undersöker vi de komplexa sambanden mellan de sociala, ekonomiska och miljörelaterade dimensionerna i omställning i riktning mot hållbar utveckling.

För närvarande pågår externt finansierade forskningsprojekt kring klimatklubbar och justeringsmekanismer för koldioxidgränser, de tidiga energiomställningarna i Storbritannien på 1600-talet och ett projekt som rör den svenska bioekonomiska sektorn.

Databaser

Gruppen har producerat flera historiska databaser, däribland:

  • Swinno om svenska innovationer 1970–2017,
  • Leg om energi och tillväxt på lång sikt i Europa 1800–2010,
  • TCBA (teknikjusterade koldioxidavtryck) 1995–2016 för hela världen.

Gruppen för hållbara omställningar har forskningsprojekt och program som har finansierats av flera nationella och internationella organ: Vinnova, Vetenskapsrådet och Handelsbankens forskningsstiftelser.

Dessutom arbetar vi ibland som rådgivare för olika nationella organisationer, som Miljömålsberedningen och Vinnova.

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Tillväxt, teknisk förändring och ojämlikhet

Flera av våra framgångsrika forskningsgrupper arbetar med frågor som ekonomisk tillväxt, innovation och teknikförändring på mikro- och makronivå, globalisering, urbanisering och regionala obalanser samt mellanmänsklig ojämlikhet i inkomster och förmögenhet.

Exempel på aktuell forskning

Utvecklingen av regionala ekonomier – en långsiktig forskningsansats

Vi analyserar långsiktiga regionala tillväxtprocesser som omfattar de senaste årtusendena. Stora frågor handlar om huruvida rumsliga mönster för ekonomisk utveckling är varaktiga och om det finns utrymme för politiska ingripanden i regionala utfall på lång sikt. Vi undersöker också determinanterna för långsiktig regional ojämlikhet och tillhandahåller nya långsiktiga indikatorer på regional tillväxt – mått för regional BNP, förmögenhet, urbanisering och befolkning.

Globalisering och tillväxtens geografi – ett mikroperspektiv på svensk industrialisering

Vi håller på att bygga en ny detaljerad databas på mikronivå för universumet av svenska tillverkningsanläggningar under århundradet före första världskriget. Syftet är att göra en ny bedömning av dynamiken i den svenska industrialiseringen och dess drivkrafter – marknadstillväxt och globalisering, tekniska förändringar, institutioner, infrastruktur.

Ojämlikhet och agentskap i moderniseringen av Sverige

Vi studerar utvecklingen i levnadsstandard och ojämlikhet på lång sikt och bygger internationellt jämförbara databaser över välstånd och materiell levnadsstandard för olika socioekonomiska grupper 1650–1900. Vi undersöker också välstånd och stratifiering hos jordbrukarklassen och deras företrädares roll i moderniseringen av Sverige.

De långsiktiga effekterna på svenskt entreprenörskap av återvändare från emigrationen till Amerika

I detta projekt studeras återvändare från massmigrationstiden, då en stor del av befolkningen emigrerade, framför allt till Amerika. Vi undersöker hur de har påverkat entreprenörskap regionalt och om detta förändrade den regionala entreprenörskulturen på lång sikt. Vår forskningsgrupp studerar denna förändring genom att koppla befolkningsomfattande data till information om företagsägare och uppfinnare.

Beskattning för välfärdsstaten: offentliga finanser och progressivitet under de sociala utgifternas framväxt (1910–1970)

I detta projekt analyseras förhållandet mellan skattestrukturen och välfärdsstaternas framväxt. Fokus ligger på fördelningen av skattebördan och de offentliga finansernas samlade omfördelningseffekter. Genom att jämföra fem länder som representerar de olika modellerna av välfärdsstater i litteraturen (Frankrike, Spanien, Sverige, USA och Storbritannien) kommer vi att fastställa vilken funktion progressiv eller regressiv beskattning har haft för framväxten av omfördelning.

Kontaktinformation med mera hittar du via vår engelska webbplats

Senast uppdaterad: 2022-04-10