lu.se

Ekonomihögskolan

Lunds universitet

Ekonomisk-historiker gav tusenårsexposé

Publicerad: 2017-03-07

Ekonomihögskolans första evenemang under Lunds universitets vetenskapsvecka ”Blir världen bättre?” hölls av ekonomisk-historikerna på Centrum för ekonomisk demografi.

Maria Stanfors, Martin Dribe och Kirk Scott höll i varsin del av halvdagsseminariet om den långsiktiga utvecklingen av befolkning, levnadsstandard, familjemönster och invandring. Foto: Madeleine Jarl

– Efter förra sekelskiftet låg Sveriges spädbarnsdödlighet på strax under 9 procent. Det är där många afrikanska länder ligger idag.

Det sa Martin Dribe som tillsammans med Maria Stanfors och Kirk Scott, alla professorer i ekonomisk historia, talade på halvdagsseminariet ”Mot ett längre och bättre liv? Befolkning och levnadsstandard under 1000 år” som hölls på Ekonomihögskolan.

Vad har då hänt under de här 1000 åren?

Största delen av utvecklingen skett sedan 1800

– Vi har blivit väldigt många fler – gått från en halv miljard till 7 miljarder människor. Vi har blivit väldigt mycket rikare. I Västeuropa 25 gånger rikare. Från att ha levt i cirka 30 år lever vi nu i runt 80 år. Vi blir 10–12 centimeter längre, vi föder två barn istället för fyra till fem. Och väldigt få barn dör innan de fyller ett år. Där har vi gått från vart fjärde barn till tre av 1000, sammanfattade Martin Dribe, men påpekade att det finns stora skillnader både mellan och inom länder, samt att större delen av utvecklingen skett sedan 1800.

– De relativa skillnaderna mellan dem som har bäst och sämst hälsa – och lägst och högst dödlighet – har också vuxit, sa Martin Dribe vars föredrag hette ”Från kort och fattigt till långt och rikt. Livet som människa igår och idag”.

Det handlar om val vi gör som svar på ändrade incitament

Maria Stanfors berättade i sitt föredrag som hette ”Se skogen trots alla träd! Kön, arbete och familj i industrisamhället” om hur män och kvinnor i och med industrialiseringen rört sig från huvudsakligen separata sfärer.

– Men ursprunget till de separata sfärerna är en gammal fråga, som ses väldigt sällan ur ett långsiktigt perspektiv. Den moderna familjen drar till sig mycket intresse. Likväl ses den inte så ofta mot en historisk bakgrund, sa hon.

Hon berättade också att det jämställda Sverige är någonting som dyker upp ganska sent. Vid en jämförelse mellan Sverige och USA, visar det sig att amerikanska kvinnors förvärvsdeltagande var högre än svenska kvinnors ända fram till 1970.

– Vi får en annan bild när vi sätter detta i ett större perspektiv. Vi ser lika trender, men olika tajmning. Det som gäller för flera länder kan gälla för flera, som vi inte studerat ännu. Hur män och kvinnor väger samman sitt betalda och obetalda arbete under en lång tidsperiod handlar i hög grad om val vi gör som svar på förändrade incitament, sa Maria Stanfors.

En ekvation som inte går ihop

Kirk Scott talade under rubriken ”Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige” om hur vårt åldrande förändrats under 1900-talet – hur medellivslängden stigit från från 52 till 80 år och hur befolkningen över 65 nu utgör 18 procent istället för 8 procent år 1900.

– Utmaningen för framtiden är att åldersgruppen över 80 år kostar mer och mer i vårdkonsumtion. Fertiliteten sjunker. Och mortaliteten utvecklas som den gjort hittills: vi lever längre och längre. Summerar man upp all konsumtion och inkomst över livscykeln har vi redan ett underskott. Vad kan vi göra?

– Det är populärt bland politiker att säga att invandringen löser våra problem med åldersstruktur. Det politiker inte tänker på är att invandrare blir äldre, de också. Vi har en ekvation som inte går ihop. Det finns en risk att vår åldrande befolkning kommer att kosta mer än vad vi har råd med, sa Kirk Scott.