Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nationalekonomi

FORSKNINGSOMRÅDEN OCH UTMANINGAR

Vår forskning är inriktad på teoretisk och empirisk analys av ekonomiska beslut och företeelser. Välkommen till nationalekonomins värld.

En hand som skriver på svarta tavlan.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Direkt till våra forskningsområden (snabblänk till längre ner på sidan)

De teoretiska analyserna syftar till att identifiera, konceptualisera och beskriva ekonomiska problem för att erbjuda lösningar på dem. Problemen kan till exempel vara fattigdom, offentliga utgifter, arbetslöshet, skolval och tillgång till bostäder.

I de empiriska studierna analyserar vi befintliga data om ekonomiska beslut och företeelser för att fastställa statistiska förhållanden och orsakssamband mellan viktiga ekonomiska variabler som inkomst, utbildning och arbetslöshet, men även mellan ekonomiska variabler och andra faktorer såsom risktagande och genetiska faktorer. De empiriska studierna knyter an till de teoretiska analyserna genom att de testar teorier och gör observationer som kräver teoretiska förklaringar.

Våra styrkor

En viktig styrka i vår nationalekonomiska forskning är att den omfattar flera områden och använder olika metoder, samtidigt som varje område har producerat forskning av hög internationell standard. Tack vare detta har medarbetare vid fakulteten nyligen fått möjlighet att publicera sig i internationellt topprankade forskningstidskrifter inom flera områden.

Några av de främsta forskningsområdena vid institutionen omfattar nationalekonomi, finansiell ekonomi, internationell ekonomi samt tillämpad och teoretisk mikroekonomi.

Ett viktigt bidrag till samhället sker indirekt via utbildning. Varje år är omkring 2 000 studenter antagna till kurser hos Nationalekonomiska institutionen. Genom vår forskningsbaserade utbildning kommer nya resultat och metoder att spridas till studenterna och påverka deras syn på samhället och ekonomin. Vi är stolta över att samarbete med kolleger från olika institutioner och fakulteter i flera program.

Förteckning över vår forskning i Lunds universitets forskningsportal

Fokus på samhället

Nationalekonomi är ett av de äldsta ämnena vid Lunds universitet. Våra rötter går tillbaka till Samuel Pufendorf (1632–1694), professor i juridik och även nationalekonom. Han lade grunden för nationalekonomin vid Lunds universitet redan på 1600-talet.

Vår mest inflytelserika nationalekonom historiskt sett var troligen professor Knut Wicksell (1851–1926). Många skulle säga att hans viktigaste bidrag var ränteteorin. ”Den naturliga räntan” är till exempel ett begrepp som Wicksell uppfann. Det är den ränta som är förenlig med stabila priser. Begreppet gör det lättare att förstå inflations- och deflationsdrivande processer.

En annan viktig idé är begreppet globala spel. Det utvecklades på 1990-talet av professor emeritus Hans Carlsson i samarbete med en forskare från Nederländerna och har tillämpats för att bättre kunna förstå bankrusningar, valutakriser och bubblor.

Livsviktig forskning

I dag består den mest inflytelserika nationalekonomiska forskningen vid fakulteten av empiriska studier inom en mängd olika områden. I dessa studier används och kombineras ofta data av hög kvalitet från skandinaviska register.

Ett pågående projekt som har direkt och bokstavligen livsavgörande betydelse för människor och som också innefattar samarbete mellan nationalekonomier och medicinska experter, är utformningen av ett njurbytesprogram i Skandinavien. I detta projekt tillämpar våra experter på matchningsteori sina metoder och kunskaper på njurbytesproblem.

Algoritmmakaren som räddar liv: Tommy Andersson om njurbytesforskningen – lu.se

Riskbenägen – genetik eller miljö?

Ett annat exempel är forskningsansträngningarna för att förstå ursprunget till risktagande på finansmarknader. Riskacceptans får stora ekonomiska konsekvenser för människor. Men vi vet inte så mycket om i vilken omfattning dessa förhållanden är genetiska eller styrs av miljöfaktorer. För att kunna skilja mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer används data om hur svenska adopterade personer agerar på börsen och dessa data kopplas till deras biologiska föräldrars och adoptivföräldrars investeringsbeteende. Forskarna konstaterar att när lämpliga kontroller tillämpas förefaller miljöfaktorer vara dominerande.

Learning to Take Risks? The Effect of Education on Risk-Taking in Financial Markets – research.lu.se

On the Origins of Risk‐Taking in Financial Markets – research.lu.se

De viktigaste ämnesområdena inom nationalekonomi

Forskningen vid Nationalekonomiska institutionen är indelad i ett antal specialiserade forskningsområden:

Arbetsmarknadsekonomi

Forskning inom arbetsmarknadsekonomi kan handla om begrepp på makronivå, som tillgång till arbetskraft och arbetslöshet, eller på mikronivå, till exempel determinanterna för humankapital. Våra arbetsmarknadsekonomer inriktar sig på mikroekonomi, med tonvikt vid trovärdiga empiriska metoder.

Finansiell ekonomi

Finansiell ekonomi är ett mångfacetterat område. Utöver grundläggande ämnesområden som tillgångsprissättning, riskhantering och bolagsstyrning, omfattas även de rättsliga ramar, tillsynsramar, skatteregler och styrningsramar som kringgärdar det finansiella systemet.
Vi har en väletablerad grupp av forskare inom finansiell ekonomi. Gruppen samverkar för närvarande med alla stora svenska universitet och har byggt upp ett starkt nordiskt nätverk som samarbetar med alla stora nordiska universitet.

Ekonometri

Forskargruppen inom ekonometri består av ekonometriker som arbetar med tidsserier och som till stor del överlappar med makroekonomer och ett antal finansiella ekonomer vid institutionen, samt några mikroekonometriker, främst inom arbetsmarknads- och hälsoekonomi. Det finns även några teoretiska ekonometriker. Andra forskare vid institutionen har ekonometriska tillämpningar, men deras forskning återfinns inom deras egna specialiseringar.

Internationell ekonomi och utvecklingsekonomi

Utvecklingsekonomi och internationell ekonomi är två områden inom nationalekonomin som hänger nära ihop med varandra. De söker besvara frågor som på olika sätt är relaterade till detta övergripande ämne. Kurser på grundnivå och doktorandnivå samt forskning inom dessa båda områden har en viktig roll vid Nationalekonomiska institutionen.

Internationell ekonomi handlar om orsakerna till och följderna av ekonomiska transaktioner – till exempel handel och utländska direktinvesteringar – mellan länder. Det finns en tradition vid institutionen av att studera dessa frågor i samband med europeisk ekonomisk integration.

Hälsoekonomi

Hälsoekonomi handlar om att tillämpa nationalekonomiska teorier och metoder inom hälsoområdet. Gruppen inom hälsoekonomi bedriver en omfattande tillämpad och metodinriktad forskning om det mångfacetterade förhållandet mellan hälsa och ekonomiska faktorer/beteenden.

Studier som gruppen har tagit fram belyser efterfrågan på hälsa och undersöker bland annat konsekvenserna av kroniska sjukdomar och ohälsosamma beteenden som alkohol- och tobakskonsumtion och fetma. Gruppen studerar också effekterna av ekonomiska determinanter tidigt i livet och hos vuxna, både på individnivå och på makronivå, med hänsyn till de potentiella hälsoeffekterna av recessioner och konjunkturuppgångar.

Dessutom undersöker gruppen incitament och organisation inom offentlig och privat hälso- och sjukvård, tillsammans med organisationen av hälso- och sjukvårdssystem i termer av effektivitet i vårdproduktion och fördelning av resurser mellan grupper i samhället. Gruppen för hälsoekonomi bedriver också framgångsrik forskning om metoder och tillämpningar för ekonomiska utvärderingar medicinsk teknik och förebyggande medicin.

Makroekonomi

Vi har en lång historia av forskning inom området för makroekonomi. En forskningsgren är inriktad på finans- och penningpolitiska stabiliseringsåtgärder och hur globaliseringen och den finansiella sektorns tillväxt påverkar möjligheterna för en liten öppen ekonomi att bedriva en oberoende stabiliseringspolitik. Denna forskning omfattar även studier av förhållandet mellan penningpolitik och ojämlikhet i en lågräntemiljö. Den makroekonomiska forskningen vid institutionen omfattar såväl empiriskt som teoretiskt arbete.

Mikroekonomi

Mikroekonomi handlar om att studera beteendet hos ekonomiska aktörer, som hushåll och företag, och deras interaktion med olika former av ekonomiska institutioner. Forskningsgruppen inom mikroekonomi är en stor och aktiv grupp forskare som arbetar med en rad olika ämnen.

En undergrupp är specialiserad på marknads-/mekanismdesign och teorin om sociala val. Forskningen är främst inriktad på utformningen av strategisäkra mekanismer, auktionsdesign, röstningsregler och tillhandahållande av allmänna nyttigheter. En annan aktiv forskargrupp använder empiriska och experimentella metoder för att förstå individers beslutsfattande och beteende i spel. Bland annat bedrivs forskning om ämnen som samarbete och kommunikation i spel och beslutsfattande vid risk och osäkerhet. Andra forskningsområden är till exempel kooperativ och icke-kooperativ spelteori, offentlig ekonomi och industriell organisation.

Offentlig ekonomi och institutionell ekonomi

Offentlig ekonomi och institutionell ekonomi har haft en stark ställning inom institutionen under de senaste 60 åren. Intresset för ämnet har sin grund i Sveriges tidiga forskning inom området och den stora offentliga sektor som växte fram när välfärdsstaten skapades.

Det har gjorts viktiga teoretiska bidrag till naturresursekonomi, beskattning och teorin om rättskipning som rättvisa och en rad olika tillämpningar inom områden som industriell organisation, beskattning, pensionssystem, hälsoekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Kontaktuppgifter till respektive forskningsområde – via Nationalekonomiska institutionens egna forskningssidor

Kontakt

Fredrik Andersson
Professor, prefekt

Video: Auktionsteori – Ekonomipriset 2020

Tommy Andersson, professor i nationalekonomi, sitter i kommittén som varje år utser ”Nobelpriset i ekonomi”, det vill säga ”Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap”. 

Hör Tommy Andersson förklara auktionsteorierna bakom 2020 års Ekonomipristagare, Paul Milgrom och Robert Wilson.

Videon på Youtube

Person med långt hår och svarta kläder skriver på en grön "svarta tavlan". Foto.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg